256 Erik Nilsson, IX:1. Född i Näset, Ström. Erik dog den 5 jun 1695 i Näset, Ström. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Näset, Ström. Källor: Strömsboken, Näset 4 Georg Hansson, Näset 3 Hammerdals tingslags domböcker 1666 p 32 Ströms Hembygdsförenings årsskrift 1934, sid14-16. (far 512; mor 513) Gå till anträdet 1649 års jordebok upptar Erik Nilsson som ägare till gården. Han betalar detta år 31 mark 12 öre i landskild och 12 mark i skinnskatt. Av domboken för 1666, p.32 framgår att Erik Nilson då var gift med en dotter till Jon Eriksson i Gärde. Det är tänkbart att Erik Nilsson var gift två gånger. Enligt döds- och begravningsboken dog änkan Märet Mårtensdotter, Näset, Ström den 25 aug 1696., dvs ett år efter Erik Nilssons död. Hon kan ha varit hans andra maka. År 1677 betalar Erik Nilsson 1 daler, 8 öre och 12 thenarer i landskild och 12 öre i skinnskatt. Myntenheten ändrades 1664. 1 daler = 32 öre och 1 öre = 24 thenarer. Tillsammans med Nils Andersson i Bredgård och Nils Andersson i Tullingsås betalar Erik Nilsson 4 daler 16 öre silvermynt i arrende för avradslandet vid Ringvattnet. På 1660-talet förlorade dessa bönder rätten till denna arrendetrakt och anledningen var att finnar slagit sig ner på Ringvattenskogen. Detta skedde redan 1654, men först år 1666 fick nybyggarna, genom landshövding Sparres hjälp, det officiella nedsättningsbrevet. Att Erik Nilsson och de två andra strömsbönderna, enligt nedan, fick nya jaktmarker i närheten av Frostviken kunde ej kompensera för förlusten av det närmare belägna Ringvattnet. Fiskå avradsland och fiske (1649 - 1873) (Uno Mårtén i Ströms Hembygdsförenings årsskrift 1934) Fiske och jakt hade i forna dagar för bondebefolkningen i Ström en helt annan betydelse än i vår tid. Fiske- och djurfångsten var då en nödvändighet för livsuppehället, då avkstningen av jorden och kreatursskötseln icke på långt när räckte till för att föda de oftast rätt stora familjerna. Socknens huvudsakliga bebyggelse har legat i närheten av kyrkan. Där växte med tiden folkmängden, hemmanen delades upp, och redan vid mitten av 1600-talet tyckte sig strömsbönderna få det trångt, när det gällde jakt och fiske. Därför började de se sig om efter nya marker och nya fiskevatten. Norrut efter Vattudalen fanns även möjligheter. Milsvida skogar och milslånga vattendrag erbjödo de "trångbodda" utökade jaktmarker och fiskevatten, vilka upplätos av kronan mot årlig ränta s.k. avrad. Det första exempel på sådant skatteköp av kronan jag känner till inom socknen är Fiskå avradsland (ca 7 mil från Strömsund). Redan 1649 den 7 december sålde Befallningsmannen i Jämtland, Peder Ersson Njure, kronans avradsland och fiske, Fiskå, till fem bönder i Grelsgård, Gärde, Näset och Strand för 6 Riksdaler. Enligt protokoll med "Allmännings ransaknings kommersjonen" av den 6 september 1666 synes dock "meste delen af samma bönder äro genom döden afgångne och således böxeln förlegat, som eljest ingen årlig afrad till Kronan gifvit", skulle nu efter verkställd värdering Fiskå avradsland tillfalla Erik Nilsson i Näset, Grels Nilsson i Grelsgård, Nils Andersson (X:55; ID 566) i Gärde och Olof Pedersson i Gärde mot att de tillhopa årligen skulle giva "penningar 1 Daler". I över 200 år nyttjade ovannämnda gårdar detta avradsland mot föreskriven årlig ränta. Enligt vad som berättats skulle jakten däruppe alltid vara särskilt givande och räknas fortfarande trakterna vid Fiskåfjället till de viltrikaste i Jämtland. Varje höst samlades avradsinnehavarna vid de till avradet hörande tre sjöarna för kullfiske på röding. Efter att ha varit avradsinnehavare under en tid av 225 år skulle i alla fall denna rättighet gå från ovannämnda strömsgårdar. Den 26 november 1873 inger dåvaraned kronofogden i Jämtlands norra fögderi, P. Englund till Konungens Befallningshavare i Jämtlands län en vördsam hemställan att Fiskå avradsland måtte med dess ränta, 50 öre, från jordeboken uteslutas med anledning av att avradslandet genom avvittring inom socken tillagts ett hemman. K.B:s beslut av den 17 december 1873 blir också i överensstämmelse med kronofogdens anhållan. Sven Lundkvist meddelar att det ännu i början av 1970-talet fanns en busta tillhörig Nässläkten och med namnteckningar (de äldsta från 1831) uppe i V. Fiskåvattnet. Eftersom pimpelfiskare och andra började ta delar av den till bränsle flyttades bustan till Frostvikens hembygdsgård, där den nu finns att beskåda. Erik gifte sig med NN Jonsdotter, IX:2. De fick följande barn:
257 NN Jonsdotter, IX:2. Född ca 1620 i Gärde, Ström. NN dog i Näset, Ström. Bostad: Näset, Ström. Källor: Hammerdals tingslags domböcker 1666 p.32 (Far 514;mor) Gå till anträdet Av domboken för 1666, p.32 framgår att Erik Nilson då var gift med en dotter till Jon Eriksson i Gärde. Hon levde åtminstone till mitten av 1660-talet och bör därför ha varit mor till åtminstone de äldre av Erik Nilssons barn. 258 Sven Sjulsson, IX:3. Född i Vallen, Ström. Sven dog i Vallen, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Vallen, Ström. Källor: Georg Hansson, Vallen 10 (far 516; mor 517) Gå till anträdet Brukar hemmanet 1652-70 Omnämnd 1653 och 1679 Sven gifte sig med Anna Nilsdotter, IX:4. De fick ett barn:
259 Anna Nilsdotter, IX:4. Anna dog 1715 i Vallen, Ström. Bostad: Vallen, Ström. Källor: Georg Hansson, Vallen 10 Gå till anträdet 260 Anders Mårtensson, IX:5. Född 1636 i Öhn , Ström. Anders dog 1706 i Öhn , Ström. Begravd den 11 feb 1706 i Ström. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Öhn, Ström. Källor: Strömsboken, Öhn 156 Georg Hansson, Öhn 21 Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 521 (far 520; mor 521) Gå till anträdet Ägare 1670-1701. Anders gifte sig med Gunilla Olofsdotter, IX:6. De fick följande barn:
261 Gunilla Olofsdotter, IX:6. Född 1633. Gunilla dog den 19 mar 1701 i Gärde, Strömsund. Bostad: Öhn, Ström. Källor: Georg Hansson, Öhn 21 Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 521 (far 522) Gå till anträdet Äktenskapet är lite osäkert. Anders har dock flera barnbarn som är döpta till Gunilla. "d. 19 Martj 1701 dödde h. Gunilla Olofzd:r uthi Öön och begrofz d. 24 Ejusd: på det 67:de ålders åhret" (Ström C:1, s. 37). I KyR står: (testamente efter) H Gunnilla Sefres d:r i Öhn d. 24 Martij" (Ström L1:1 s.70) 262 Jöns Jonsson, IX:7. Född 1632 i Äspnäs, Ström. Jöns dog den 2 okt 1705 i Äspnäs, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Äspnäs, Ström. Källor: Strömsboken, Äspnäs 4 Georg Hansson, Äspnäs 2 (far 524; mor 525) Gå till anträdet Ägare 1675-1702. I maj 1696 hölls husesyn i Äspnäs. På Jöns Jonssons gård fanns då två ston, tio kor, fem ungnöt, nio får, nio getter och tre svin. De flesta byggnaderna var i gott skick, förutom att "hemlighus" saknades. På gården fanns också två pigor i tjänst. Det gemensamma kvarnstället låg i Allån, en halv mil från byn. Fäbodarna fanns på södra sidan sjön, vid nuvarande Bu-näset. Jöns gifte sig med Anna Persdotter, IX:8. De fick följande barn:
263 Anna Persdotter, IX:8. Född omk 1648. Anna dog den 7 mar 1705 i Äspnäs, Ström. Bostad: Äspnäs, Ström. Källor: Georg Hansson, Äspnäs Gå till anträdet 264 Lars Zakrisson, IX:9. Född ca 1645 i Lungsjön, Ramsele. Lars dog den 2 nov 1717 i Holmen, Flåsjön. Yrke: Nybyggare. Bostad: Havsnäs, Ström. Källor: Georg Hansson, Havsnäs 7 och Familjer i Alanäs 1650-1820, familj28 Menker Lungsjön 3 R Gothe; Finnkolonisationen sid 185-188 (far 528; mor 529) Gå till anträdet Finnen Lars Zakrisson kommer troligen från Lungsjön i Ramsele. Havsnäs blev med övriga finntorp (Ringvattnet, Alanäs och Hillsand) skattlagt för 1/4 mantal. Den gamle Per Larsson från Rörström (Sophia Pålsdotters svärfar i hennes första giftermål) togs på gamla dagar till sytning till Havsnäs, där han dog 1682 i en ålder av 105 år. Lars Zakrisson förde honom med mycket besvär till finnarnas tempel, Ströms gamla kyrka. Per Larssons anmälan mot Måns Olufson i Hoting (biskop Manfred Björkquists anfader!) redovisas under ID 2800. Det är egentligen om arvet efter den gamle, som det nu blir långvariga familjetvister, som avhandlas inför häradstinget. I 1696 års domprotokoll lämnas välkomna bidrag till släkthistorien: Isak Pederson, förste upptagaren av Havsnäs, ägde med sin hustru Sophia sonen Päder (Isakson) samt tvenne döttrar: Brita gift med dragonen Isak (Persson) Flink, samt Anna, sdermera gift med dragonen Abraham (Persson) Wallman. I sitt äktenskap med Sophia säges det här, att Lars Zakrisson haft en son och en dotter. Lars var alltså styvfar till de tvenne dragonerna och deras hustrur samt för Päder Isakson. Den som egentligen bråkar mest är dragonen Flink, synbarligen en vidlyftig och orolig sälle. Han låg i daglig fejd med sin hustru, uppges det i domböckerna. Vidare angav han en gång flera av finnarna i Flåsjöbygden för olaga älgjakt, så att dessa för böternas skull föredrogo att överge sina hemman. Liksom de synes även Flink en tid ha vistats i Norge, men återkom efter några år. Bråket på det gamla hemmanet gav Lars Zakrisson anledning att flytta ut 1689, vilket år han började ett nybygge på en holme utanför gamla torpet. Innan dess hade gamla hemmanet till hälften brukats av Lars och andra hälften av Pär Isakson. Lars avsade sig gamla hemmanet 1691. Några år senare (1696) säges emellertid Pär Isakson ha sålt fädernehemmanet till Per Persson. De tvister som därefter följde redovisas under ID 266 Per Persson. Nyupptagningen på den s.k. Storholmen utanför Havsnäs 1689 upptar "ett tårp, 1/8 mil från Hafznääs på en öö eller näs, när det aldrig fryser" (DB 1692). Lars Zakrisson kallas därför dessa år för "nybyggaren". Och denne nybyggare var en flitig man. Redan 1693 kan han redovisa i kyrkotiondelängden en årsskörd av 12 skylar råg och 32 skylar korn, räknat efter kärvestackar. Fem år senare är siffrorna 36 resp 60 skylar. Pionjären på "Holmen" fick därför redan 1693 "tillöcht", d.v.s. han blev skattlagd för 1/4 mantal, alldeles som övriga äldre finntorp i trakten, vilka likväl åtnjutit många frihetsår. Lars Zakrisson dog 1717, men hade redan 1703 avsagt sig Holmen, som övertogs av sonen Zakris Larsson. 1678 gifte sig Lars med Sofia Pålsdotter, IX:10. De fick ett barn:
265 Sofia Pålsdotter, IX:10. Född ca 1650 i Lungsjön, Ramsele. Sofia dog den 9 apr 1714 i Havsnäs, Ström. Begravd den 2 nov 1714 i Ström. Bostad: Havsnäs, Ström. Källor: Georg Hansson, Havsnäs 7. R. Gothe; Finnkolonisationen, sid 185-186 Thord Bylunds databas Angur. Rune Edström Rötter Anbytarforum Ådalsliden 15 juli 2001. Georg Hansson, Familjer i Alanäs 1650-1820, Famil 27 och 28. (far 530; mor 531) Gå till anträdet 266 Per (Store Per) Persson, IX:11. Född 1656 i Näset, Fjällsjö. Per (Store Per) dog okt 1725 i Havsnäs, Ström. Begravd den 24 okt 1725 i Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Havsnäs, Ström. Källor: Georg Hansson, Havsnäs 5 och Jonsgård 18 Gothe; finnkolonisationen sid 186-187. Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar; Sunnansjö 4 (far 532; mor 533) Gå till anträdet Per Persson köpte Jonsgård av Sigfrid Jonsson den 3/12 1688. Det var dock med tvekan, och han "blef 2ne gånger kallader till Ström sockn at kiöpa ett hemman som lutade till ödhe". Det var inte heller utan strapatser då "jagh ... om wåren i största oföret boflötte och för elfwar och watubeckar nermast miste mit lif". År 1695 beslöt beslöt Kungl. Maj:t och Kronan att detta hemman var särskilt lämpligt som boställe åt fänriken av Majorens kompani. Därför skulle Jonsgård 2 bytas mot kronohemmanet Tullsås nr 7, och något vederlag lämnas. Per Persson gillade inte förslaget och skrev ett vädjande brev till överheten. Han accepterade dock och flyttade. Men även detta hemman förlorade han, efter en tvist med dragonen Jon Olof Frisk. Per Persson blev då mer eller mindre ålagd att ta hand om Havsnästorpet.(Georg Hansson) Han står som brukare av dettta 1696-1711. Gothe skriver följande: "Pär Isakson sägs 1696 ha sålt fädernehemmanet till Per Persson. I traditionen har denne "Per Persson finne" uppgetts som förste odlaren på Havsnäs, vilket emellertid knappast håller streck. Per Persson är nämligen Strömsbo , från Jonsgård. Åborna på denna gård hade en gång under avradstiden rått om Flåsjön. En bonde Per Eriksson på Jonsgård, förmodligen Per Perssons far, hade böxlat Flåsjön före 1666. Det ser alltså ut, som om odalbygden åter får insteg här. Pär Isakson sålde 1696 Havsnäshemmanet för 21 stycken sexdalersplåtar till Per Persson. Försäljningen klandrades givetvis av Lars Zakrisson och dennes hustru, som påvisade att "Isak Pederson aff stubbe och roth" upptagit hemmanet enligt Carl Sparres brev 1666 samt att Lars sedermera excolerat detsamma och blivit skattlagd den 28 sept 1679. Rätten vill emellertid ej fälla utslag, då det gäller ett sämje- och stadgehemman och stubberättighet, utan hänskjuter saken till kammarkollegieum. Per Persson begär att få tillbaka de 21 riksdaler som han lämnat Pär Isakson, egentligen för avträde och meliorationer, säger han. Befallningsman framhåller, att han satt dit Per Persson "eftersom ingen annan wårdade sig om torpet". I tingsprotokollet för 1698 står det för övrigt att "Per Persson var svensk, hvarför de (finnarna) vilja hahva honom dädan och alla andra finnar frukta honom". Dessutom hade Per Persson måst flytta från Jonsgårdshemmanet, då Kungl. Maj:t köpte det till fänriksboställe. Enligt rättens utslag får Per Persson stanna, så länge han förmår utgöra utlagorna. Han var gift med Märta Christoffersdotter och dog 1725 i en ålder av 69 år. Under Per Perssons tid blev Havsnäshemmanet skattelöst för 32 daler s:mt enligt kammarkollegii köpebrev av 29 aug. 1723." Persson efterträddes av sonen Johan Persson, född 1688 och gift med Bengta Mattesdotter. Åt Johan utmättes en gång dryga böter eftersom en piga på gården hade fått barn med husbonden. Det kostade Johan Persson hela 80 daler (icke mark) s:mt, och kvinnan 40 daler. Dryga bötessatser. När husbonden inte kunde komma ut med hela summan på en gång, får han erlägga hälften, 40 daler s:mt genast. Andra hälften får han "aftiena med trenne gatulopp igenom 300:de man" heter det. Per (Store Per) gifte sig med Märta Kristoffersdotter, IX:12. De fick följande barn:
267 Märta Kristoffersdotter, IX:12. Född omk 1649 i Fjällsjö. Märta dog den 14 apr 1705 i Havsnäs, Ström. Bostad: Havsnäs, Ström. Källor: Georg Hansson, Havsnäs 5 Gothe; Finnkolonisationen sid 187 Karl-Erik Ström enligt Rötter Fjällsjö 19 juli 2000 (far 534) Gå till anträdet 268 Per Jonsson, IX:13. Född i Rudsjö, Fjällsjö. Per dog i Alanäset, Ström. Yrke: Nybyggare. Bostad: Alanäset, Ström. Källor: Georg Hansson, Alanäset 5 Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar, Rudsjö 2. (Far 536) Gå till anträdet Brukare 1688-1705 Efter Ingrid Månsdotters död gifte sig Per med Sara Danielsdotter och hade med henne en son Erik född 28 juni 1708 Per gifte sig med Ingrid Månsdotter, IX:14. De fick följande barn:
269 Ingrid Månsdotter, IX:14. Född omk 1648. Ingrid dog feb 1708 i Alanäset, Ström. Begravd den 25 feb 1708 i Ström. Bostad: Alanäset, Ström. Källor: Georg Hansson, Alanäset 5 (Far 538; mor 239 Gå till anträdet 270 Jon Israelsson, IX:15. Född i Sandviken, Ramsele. Yrke: Bonde. Bostad: Vängel, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och Gårdar; Vängel 2 Sune Menker; Familjeregister för Ramsele socken 1500-1800; Terrsjö 7 och 6. Thord Bylunds databas Angur. (far 540; mor 541) Gå till anträdet Jon Israelsson var bonde på Vängel 2 år 1668 och fram till 1679 då hemmanet köps av Jon Jonsson. Eftersom bonden på den andra gården, som fanns i Vängel, hette Pål Jonsson (son till XI:61 och bror till Britas morfar Jon X:31) bör Jon Israelsson ha varit far till Brita Jonsdotter om hennes födelsedata är korrekta. Jon Israelsson flyttade till Vängel från Terrsjö i Ramsele. Jon gifte sig med Märit Jonsdotter, IX:16. De fick följande barn:
271 Märit Jonsdotter, IX:16. Född i Vängel, Ramsele. Bostad: Vängel, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och Gårdar; Vängel 2 Thord Bylunds databas Angur. (far 536) Gå till anträdet 272 Erik Olsson, IX:17. Född 1643 i Öhn , Ström. Erik dog den 25 okt 1695 i Öhn , Ström. Begravd den 1 nov 1695 i Ström. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Öhn, Ström. Källor: Strömsboken, Öhn 2 och 3 Georg Hansson, Öhn 2 och 3. Thord Bylunds databas Angur. (far 544; mor 545) Gå till anträdet Ägare av hemmanet 1683 till sin död 1695. Efter Olof Jonssons död brukades hemmanet av sonen Erik, den äldre. Denne överlät år 1683 hemmanet på brodern Erik, den yngre. Det var ovanligt, men ingalunda sällsynt, att två syskon bar samma förnamn! Av fastebrevet i gårdsarkivet framgår att Erik d.y. löst ut sina hemmavarande syskon. De fyra systrarna i Norge hade försummat sin arvsrätt och deras parter tillföll kronan såsom "danaarv", men Erik fick lösa in dessa och behålla gården odelad. Erik gifte sig med Gunilla Mårtensdotter, IX:18. De fick följande barn:
273 Gunilla Mårtensdotter, IX:18. Född 1649 i Öhn, Ström. Gunilla dog 1737 i Öhn , Ström. Bostad: Öhn, Ström. Källor: Strömsboken, Öhn 3 Georg Hansson, Öhn 3 Thord Bylunds databas Angur. (far 520; mor 521) Gå till anträdet När Erik Olsson dog efterlämnade han flera minderåriga barn och änkan Gunilla hade svårigheter att klara hemmansbruket och de skulder som belastade hemmanet. Man var skyldig Nils i Näset (ID:128) 15 Plåtar, dragonen för hemmanet 2 Dlr Smt samt ytterligare en skuld på 2 Plåtar. Dottern Ingeborg hade emellertid för avsikt att gifta sig med Michel Andersson från Strand, som var villig att överta hemmanet och betala skulderna. Äldste sonen Olof, som var berättigad att inlösa och bebo hemmanet, kunde inte betala skulderna och utlösen till syskonen, varför han accepterade blivande svågern Michel som åbo. De omyndiga barnens förmyndare samtyckte till Michel Anerssons övertagande av hemmanet, vilket också bifölls av Häradsrätten 1698. Michel hade året innan flyttat till Öhn och på våren 1698 besått hemmanet samt betalat samtliga skulder. Det är möjligt att denne Michel var son till Anders Jönsson (ID:604) som, enligt vad som kunnat konstateras, var förmögen och ägde flera hemman. Beträffande Michels övertagande av hemmanet i Öhn inträffade något som gjorde att detta ej kom till stånd. Något giftermål mellan Michel och Ingeborg (ID:149) blev det inte heller. Till hösttinget 1698 var parterna instämda, men vilken av parterna som yrkat på upphävande av det avtal som slutits framgår inte av tillgängliga handlingar. Ett nytt avtal upprättades av vilket framgår att Michel skulle få behålla halva återväxten samt i hemmanet inteckna de 36 Dlr Smt han betalt kreditorerna. Änkan Gunilla förestod hemmanet till 1702 då det övertogs av sonen Olof. År 1700 blev skörden 220 skylar korn, 2 skylar råg och 5 skylar ärter. Provtröskningen gav 5 kappar korn resp. råg per skyl och 2 kappar ärter per skyl. 274 Jöns Jönsson, IX:19. Född 1665 i Tullingsås, Ström. Jöns dog 1739 i Tullingsås, Ström. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Tullingsås, Ström. Källor: Strömsboken, Tullingsås 226 Georg Hansson, Tullsås 35 (far 548; mor 549) Gå till anträdet Ägare till hemmanet 1691-1716 Jöns gifte sig med Elin Persdotter, IX:20. De fick följande barn:
275 Elin Persdotter, IX:20. Född ca 1670. Elin dog 1715 i Tullingsås, Ström. Begravd den 3 jul 1715 i Ström. Bostad: Tullingsås, Ström. Källor: Strömsboken, Öhn 226 Georg Hansson, Öhn 35 Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 402 (far 550, mor 551) Gå till anträdet Elin är möjligen en dotter till Per Andersson i Gärde. Hennes make var 'bördsman' till hemmanet där (Domb 1712 Ht §20). 276 Erik Jöransson, IX:21. Född 1640 i Tullingsås, Ström. Erik dog den 21 sep 1720 i Tullingsås, Ström. Yrke: Bonde, nämndeman och kyrkvärd. Bostad: Tullingsås, Ström. Källor: Strömsboken, Tullingsås 3 Georg Hansson, Tullsås 3 (far 552; mor 553) Gå till anträdet Ägare till hemmanet 1670-1712 Erik gifte sig med Marin Andersdotter, IX:22. De fick följande barn:
|