Åttonde generationen (fortsättning)
Denna sida ingår i Barbro och Bengterik Ronnes släkthemsida
Återgå till ansedeltabell
|
149 Ingeborg Eriksdotter, VIII:22.  Född 1677 i Öhn , Ström. Ingeborg dog den 3 maj 1741 i Öhn , Ström. Bostad: Öhn, Ström.Källor: Georg Hansson Öhn 5 och 3 (far 272; mor 273) Gå till anträdet 150 Sven Pärsson, VIII:23. Född ca 1695 i Stamsele, Ström. Sven dog 1777 i Strand, Ström. Begravd den 5 okt 1777 i Ström. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Strand, Ström.Källor: Strömsboken, Strand 5 Georg Hansson, Strand 5 och Stamsele 3 Georg Hanssons anfäder (far 300; mor 301) Gå till anträdet Sven var brukare av hemmanet nr 1 i Strand 1724-56. Han hade fyra barn med första hustrun (Anna Pärsdotter, se nedan) och följande fem med den andra makan Kerstin Larsdotter Öhman, vigd 21 oktober 1738, som var född 10 sept 1711 på Öhn, Ström och dog 22 sept 1771 i Strand Ström. · dottern Ingeborg född 26 april 1739, död 5 december 1784 · sonen Lars, född 13 augusti 1742 · dottern Brita född 7 juli 1745, död 13 maj 1799 · sonen Erik Född 4 april 1748, död 28 augusti 1748 · sonen Erik född 13 mars 1751 En Sven P. dopvittne från Stamsele 1714-16 och 1720. Möjligen son till Per Ersson. Enligt Georg Hansson stöds detta av att Svens första dotter döps till Sigrid, dvs. samma namn som Per Erssons maka. Begravningsdatum 5 okt 1777, 82 år. Den 13 aug 1721 gifte sig Sven med Anna Pärsdotter, VIII:24. De fick följande barn:
151 Anna Pärsdotter, VIII:24. Född 1691 i Strand, Ström. Anna dog den 24 apr 1737 i Strand, Ström. Bostad: Strand, Ström.Källor: Strömsboken, Strand 5 och 4 Georg Hansson, Strand 5 och 4 (far 302; mor 303) Gå till anträdet Anna Pärsdotter var först gift med dragonen Anders Ifvarsson Ryss, som var född ca 1687 och död 1719. De hade inga barn. 152 Nils Håkansson, VIII:25. Född 1687 i Åse, Alsen. Nils dog 1726. Yrke: Bonde. Bostad: Aspås.Källor: Karl Göran Eriksson, Uppsala Gå till anträdet 1708 gifte sig Nils med Lisbeta Olofsdotter, VIII:26. De fick ett barn:
153 Lisbeta Olofsdotter, VIII:26. Född 1682 i Söre, Lit. Lisbeta dog den 5 mar 1766 i Gärdnäs, Ström. Begravd den 9 mar 1766 i Ström. Bostad: Alsen. Källor: Karl Göran Eriksson, Uppsala Ström C:1 s. 559 Gå till anträdet Dödsruna: 1766 Martii d:9 begrofs Enckan Lisbeta Olofsdot:r från Gjärdnäset, som dödde d: 5 Ejusdem af ålderdom, war född i Lit och Söre 1682, warit gift 18 år och Encka i 40. Har lefwat wackert och beskjedel. i 84 år. 154 samma som antavla nummer 150 155 samma som antavla nummer 151 156 Jöns Mårtensson, VIII:29. Född den 11 jan 1703 i Öhn, Ström. Jöns dog i Öhn, Ström den 4 apr 1766, han var då 63 år. Yrke: Bonde. Bostad: Öhn, Ström.Källor: Strömsboken, Öhn 106 och 157 Georg Hansson, Öhn 17 (far 130; mor 131) Gå till anträdet Brukare 1726-1763 Den 27 dec 1726 när Jöns var 23 år gifte han sig med Benedichta Danielsdotter, VIII:30. De fick följande barn:
157 Benedichta Danielsdotter, VIII:30. Född sep 1695 i Öhn, Ström. Döpt den 8 sep 1695 i Ström. Benedichta dog den 1 apr 1774 i Öhn , Ström. Bostad: Öhn, Ström.Källor: Strömsboken, Öhn 106 och 105 Georg Hansson, Öhn 17 (far 314; mor 315) Gå till anträdet Benedichta Danielsdotter och Jöns Mårtensson var kusiner. 158 Jöran Mattsson, VIII:31. Född nov 1685 i Äspnäs, Ström. Jöran dog den 8 aug 1765 i Äspnäs, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Äspnäs, Ström.Källor: Strömsboken, Äspnäs 42 Georg Hansson, Äspnäs 8 Gothe; Finnkolonisationen, sid 205-206 (far 316; mor 317) Gå till anträdet Ägare 1713-1743. Jöran Mattsson var finne. I Äspnäs fanns två bönder, nämligen Jöran Mattsson och Per Jönsson. År 1715 uppgick årsväxten i kärvestackar, enligt kyrkotiendelängden, för Jöran Persson till 116 skylar råg och 182 korn. Vid tinget 1724 uppges att Jöran Mattsson intar en lapp på sina vidsträckta ägor på skogarna mellan Strand, Äspnäs och Alanäs. Lappen uppges nyttja trakten till renbete och fiske. Det är väl egentligen detta missbruk, som påskyndar tillkomsten av Allvattnets nybygge. Jöran Mattsson dömdes vid detta tillfälle "för oljud i rätten". Troligen använde han kraftord, när det gick honom emot på tinget. Vid 1743 års ting anmäles, att Jöran Mattsson, nu 61 år gammal och sjuklig, vill överlämna sin gård åt sonen Erik Jöransson. Enligt Ströms äldsta kyrkbok är Jöran Mattsson född 1686 och gift med Maren Ersdotter, med vilken han hade 7 barn (Gothe) Nils Spole skriver år 1717 (enl Gothe) att "ÄSPNÄS är af gammalt wordet skattlagt för 2 tunnland eller 1/3 mantal, deraf Litt:A) Pär Jönsson skattar 1 tunnland och Litt:B) Giöran Mattson 1 tunnland; summa 2 tunnland. Dessa grannar hafva efter gammal häfd, hwar sin åker uti dessa stycken (karta bifogas). Af dessa åkrar trädes åhrligen 1/3 och 2/3 besås, är ock mot frost i anseende till fjällbyar tämligen durabel. I fäbovallen på södra sidan vid sjön bärga dessa grannar hårdwallshö tillsammans 1 1/4 pund. Starrslått ha de 16 winterlass beräknade så goda, att 2 lass däraf utgöra en pallm. Göran Mattson har jämte flera intressenter starslott på afradslandet Renån, emot apart årlig skatt. Liten svedjeskog på norra sidan sjön behållen. Skogselden har af gamla tider grufweligen ey allenast förderfvat skatteskogen här i Ströms socken, jemwäl mestadelen av k. M:ts allmänning, hvilken afvittras bör. Fiske förutom det aparte taxerade Gåksholmare. Cronofiske med not och nät höst och vår i stora Strömssiön för desse strand att idka såväl som om sommaren efter rör, öra, harr och gädda, till stor hjelpreda i hushållet, jämte något till afsalu i fiskelige år. Humblegårdar hafva byamännen tillhopa till gårdsbehof. En qwarn i Allån, som byamän äga tillhopa för deras gårdsmalning winter och sommar. Ingen synnerlig djurfångst på skatteskogen efter älg, men eliest förutom med bössa efter fågel och hare. Ibland kan wankas någon björn." omk 1713 gifte sig Jöran med Marin Ersdotter, VIII:32. De fick följande barn:
159 Marin Ersdotter, VIII:32. Född 1689 i Tullingsås, Ström. Marin dog jan 1773 i Äspnäs, Ström. Begravd den 17 jan 1773 i Ström. Bostad: Äspnäs, Ström.Källor: Georg Hansson, Äspnäs 8 Gothe; Finnkolonisationen sid 206 (far 276; mor 277) Gå till anträdet Inte säkert att hon är dotter till Erik Jöransson och Marin Andersdotter! Georg Hanson skriver följande: "Enligt notisen i begravningsboken hade Jöran Matsson fått sju barn. Det barn som saknas bör därför ha varit en son född någon gång 1714-15 och döpt till Mats efter Jörans far. Dottern Göle är uppkallad efter Jörans mor och sonen Erik efter hustruns far. Dottern Marin är säkerligen döpt efter hustruns mor. Jörans hustru, Marin Ersdotter, kan därför ha varit dotter till Erik Jöransson i Tullingsås, vars hustru hette just Marin Andersdotter". 160 samma som antavla nummer 150 161 samma som antavla nummer 151 162 samma som antavla nummer 136 163 samma som antavla nummer 137 164 samma som antavla nummer 138 165 samma som antavla nummer 139 166 samma som antavla nummer 142 167 samma som antavla nummer 143 168 Erik Nilsson, VIII:41. Född den 6 jan 1686 i Flärke, Arnäs. Erik dog i Mattarbodum, Själevad den 24 okt 1711, han var då 25 år. Yrke: Bonde. Bostad: Mattarbodum, Själevad.Källor: Tyko Lundkvist RoR, sid 177-178 och TLÖ sid 308. Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". (far 336; mor 337) Gå till anträdet Erik Nilsson bodde i Hwalmsjö, vilket torde vara identiskt med Hvalvsjö, som kartlades av lantmätare Mört 1697. Byn heter numera Mattarbodum. Detta bekräftas även av DB 1763, som direkt säger att Mattarbodum "i senare tider kallat Holmsjön". (RoR sid 177-178) 1710 gifte sig Erik med Karin Eriksdotter, VIII:42. De fick ett barn:
169 Karin Eriksdotter, VIII:42. Född 1691 i Mattarbodum, Själevad. Karin dog den 26 maj 1763 i Leding, Själevad. Bostad: Mattarbodum, Själevad.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". (far 338; mor 339) Gå till anträdet Efter Erik Nilssons död gifte Karin Ersdotter sig med Johan Månsson född 1661 i Leding, Själevad och död 16 februaro 1729 i Gide, Själevad. Inga barn noterade. 170 Måns Clementsson, VIII:43. Född 1673 i Stensland, Själevad. Måns dog 1741 i Gide, Själevad. Yrke: Bonde. Bostad: Gide, Själevad.Källor: Tyko Lundkvist, RoR sid 177 och 227 Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". (far 340) Gå till anträdet 1694 gifte sig Måns med Märit Olofsdotter, VIII:44. De fick följande barn:
171 Märit Olofsdotter, VIII:44. Född 1670 i Överbilla, Själevad. Märit dog 1735 i Gide, Själevad. Bostad: Gide, Själevad.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". (far 342; mor 343) Gå till anträdet 172 Per Jonsson, VIII:45. Född 1694 i Djupsjö, Nordmaling. Per dog den 10 aug 1745 i Djupsjö, Nordmaling. Yrke: Bonde. Bostad: Djupsjö, Nordmaling.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". Tyko Lundkvist TLÖ sid 182. (far 344; mor 345) Gå till anträdet 1725 gifte sig Per med Kerstin Persdotter, VIII:46. De fick följande barn:
173 Kerstin Persdotter, VIII:46. Född den 2 feb 1700 i Nyåker, Nordmaling. Kerstin dog i Djupsjö, Nordmaling den 28 dec 1773, hon var då 73 år. Bostad: Djupsjö, Nordmaling.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". Tyko Lundkvist TLÖ sid 182. (far 346; mor 347) Gå till anträdet 174 Pål Danielsson, VIII:47. Född 1714 i Lilla Nordsjö, Arnäs. Pål dog 1776 i Bredträsk, Nordmaling. Yrke: Nybyggare. Bostad: Bredträsk, Nordmaling.Källor: Tyko Lundkvist, ROR sid 174-175 och 201-207 Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". (far 348; mor 349) Gå till anträdet Pål Danielsson, "Finn-Pål", gifte sig 1732 med Karin Mattsdotter f. 1716, som tillhörde Mjösjömannens släkt. Han var en mycket framstående nybyggare och fick 1770 av landshövdingen motta "en silvermedalj, som slika idoga lantbrukare förunnas.". Han och hans barn tog upp följande sju nybyggen: · 1. Den 9 mars 1736 hade nämndemännen Johan Pålsson i Torrböle och Anders Larsson i Sunnansjö förordnats av tingsrätten att syna ett ställe vid Mjösjön. som Pål Danielsson i en ödmjuk supplik (böneskrift) till landshövding Carl Gustaf Bjelke den 27 januari sagt sig vilja upptaga. Synemännen berättade att nybygget låg 5 mil från kyrkan och bestod av gran- och björkskog på land lämpligt för åker- och ängesland. Det var inga andra byar till men och förfång och de förmodade, att om nybyggaren fick bibehållas vid ett fredligt nyttjande av bäverfångsten i en liten bäck i närheten av nybygget, så skulle han kunna upparbeta det till ett riktigt hemman så småningom. De föreslog därför att han skulle få åtnjuta 15 frihetsår på sitt nybygge (Arnäs tlg 1736 1/3 § 9). KB:s tillstånd meddelades den 19 juni 1736. Härmed var det alltså två brukare i Mjösjö. På sitt nybygge fortsatte Pål och Karin till dess frihetsåren var tillända. · 2. När frihetsåren började lida mot sitt slut drog Pål Danielsson "Finn-Pål" uppåt Mjösjöåns översta källflöde och upptog ett nybygge i Bredträsk våren 1752. Det blev dock ej tingfört förrän ett par år senare. Det var vid åseletinget den 9 januari 1754, som Pål Danielsson uppvisade syneinstrument "över den Nybyggeslägenhet vid lapplandet Breträsk", som han begärde att få upparbeta. Landshövding Gyllengrip hade givit tillstånd till syn den 3 april 1753. "Varande efter besiktningen Åkerlandet av tjänlig jordmån bestående men med sten mycket uppfyllt. Slåtteslägenheter finnes till upparbetande och dessutom växteliga myror samt skog och mulbete tillräckligt att utrymma synas för 2:ne Nybyggen av 1/4 mantal vardera. Och skall med hemmans anläggande på detta stället fastmindre någon kunna förfördelas som detsamma ifrån andra Byar där långt avsides beläget. I följe av vilka omständigheter TingsRätten ej kunde underlåta att vara Pål Danielsson beforderlig till ett Nybygges inrättande och upparbetande vid det så kallade Breträsket, som är befunnit av det utrymme att med tiden 1/2 mantal skatt svara kan. Men så synes han förnämligast i anseende till det sten- och berglänte åkerlandet åtminstone betarva 20 års frihet; vilket dock höga Konungens Befallningshavande vidare beprövande hemställt varder (Åsele DB AIa:1)" Frihetsbrev utfärdades den 21 april 1754, varvid han beviljades 18 frihetsår. Nybygget skattlades 1772. När Pål Danielsson byggt sin första stuga i Breträsk, lät han föra hit sin gamla mor, Karin Pålsdotter, som var sängliggande och orkeslös. Hon dog häruppe den 22 juli 1754. Hon begravdes nere i Nordmaling efter en likfärd som i sommarens hetaste tid omfattade sex mils skogsvandring och en mils rodd på Mjösjön. På vintertinget den 11 januari 1762 i Åsele kom nybyggaren Pål Danielsson och berättade hurusom han år 1754 upptagit nybygget och trenne år därefter lämnat det till mågen Per Persson och sonen Daniel Pålsson för vidare upparbetande under de 15 förunta frihetsåren. Ända fram till dess Fredrika kyrka byggdes står bredträskborna inskrivna i Nordmalings församlingsböcker, men de hörde till Åsele stora socken. När det därför var visitation uppe i Åsele den 10 januari 1765 angav sexmän att nybyggarna Jon Ersson, Per Persson och Daniel Pålsson på ett halvt år ej varit i kyrkan. De skyldiga var närvarande och Jonas Ersson (nybyggaren i Remmarna) berättade att han och hans granne ofta besökte Själevads kyrka, dit han även har lägligare att komma. Han brukar även därnere sina salighetsmedel, "vilket han dock med intet skäl kunde bestyrka." Daniel Pålsson fick intygat att han sista storböndagen varit vid Åsele kyrka, ehuru han då inte visat sig för prästerna, och han påstod att både han och Per Persson brukade gå till Nordmalings kyrka och där njuta församlingens nådemedel. Därtill ville Daniel Pålsson göra gällande att han hade endast 6 1/2 mil till Nordmalings kyrka medan vägen till Åsele skulle vara hela 7 mil, "och är ensam om vägen". Daniel Pålsson kunde "försvarligen sin Christendom", men nybyggarna förmanades allvarligen att så mycket som möjligt bevista gudstjänsten i Åsele och att ifrån Nordmalings och Åsele prästerskap skaffa sig intyg om sin kyrko- och nattvardsgång. Enligt Åsele jordebok 1825 skattlades byn 1792 till 1/4 mantal. Den ena hälften, den som Daniel Pålsson ägde, erhöll fyra års tillökning av frihetstiden samt skattlades därför 1796 även den till 1/4 mantal. Denna hälft blev kluven 1788 och andra hälften av byn blev föremål för hemmansklyvning 1792. · 3. Storsjö nybygge upptog Pål Danielsson med stöd av frihetsbrev den 4 januari 1759 med 15 års frihet. Detta nybygge fick dottern Maria Pålsdotter, när brodern Pål Pålsson flyttat till Borgsjö, överta i samband med att hon 1766 gifte sig med Johan Olofsson f. 1742, som var son till Olof Olofsson i Mellansel. Johan kallades "JärnOrsa". De hade sju barn. · 4. Borgsjö mybygge upptogs enligt ett frihetsbrev den 4 januari 1759. Här slog sig sonen Pål Pålsson ner sedan han 1759 gift sig med Maria Ersdotter f. 1732 från Sunnansjö och en tid bott i Västervattnet. De hade fem barn. · 5. Gigsele by ligger nedanför Borgsjö vid Gideälven och upptogs med stöd av frihetsbrev den 15 juni 1767 med 15 års frihet. Redan året innan omtalas i kyrkoräkenskaperna "Pål Pålsson i Gigån" och insyningen lär ha skett redan 1762. Enligt utslag den 18 mars 1773 fick nybygget 10 års förlängning på frihetstiden och skattlades därför 1792. Därvid framkom att han hade 3 hästar och 16 kor och 5 tunnland åker. Även Pål Pålsson fick medalj. · 6. Nedanför det 585 meter höga Nordansjöberget upptog Pål Danielsson ett nybygge med stöd av samma frihetsbrev den 15 juni 1767. Här fick yngste sonen, Erik Pålsson, slå sig ned som nybyggare. Denne gifte sig 1770 med Ingeborg Jonsdotter f. 1733, men då de var barnlösa tog de sig en fosterson, Jon Olofsson f. 1762, som sen gifte sig med Pål Pålssons dotter Karin. Ingeborg var dotter till Jonas Ersson f. 1695 i Hädanberg, Anundsjö. · 7. Klippen var det sista av Pål Danielssons nybyggen. För yngsta dottern Anna, som 1768 gift sig med Israel Andersson f. 1736 i Oxvattnet, fick han den 18 mars 1773 ett frihetsbrev på nybygget Hvitklippan. Israel var ingen ryss, som en del berättat. Han hade medföljt sin fader Anders Jonsson f. 1712 och styvmodern Dordi Grelsdotter till Rissjö från Gavsele. Vid Israels död 1797 skrev prästen i dödboken: "Egde sällsynt grundelig Christendomskunskap". Anna och Israel hade tre barn. Pål Danielsson och Karin Mattsdotter hade alltså enligt Tyko Lundkvist följande sju barn: · Daniel Pålsson f. 1736 Bredträsk, Strömåker fr 1781. · Elisabeth Pålsdotter f. 1737 gift med Bryngel Larsson f. 1736, Lögda. · Katharina Pålsdotter f 1739 (ID 87) gift med Per Persson f. 1732 (ID 86), Bredträsk. · Pål Pålsson f. 1741, Borgsjö, gift med Maria Ersdotter f. 1732, Gigsele · Maria Pålsdotter f. 1745, gift med Johan Olofsson f. 1743, Storsjö. · Erik Pålsson f. 1746 Oxvattnet, gift med Ingeborg Jonsdotter f. 1733, Nordansjöberget · Anna Pålsdotter f. 1752, gift med Israel Andersson f. 1736, Klippen. Bredträsk by firade sitt 200-årsjubileum 1952 och då inhöggs årtalet 1752 och nybyggarparets namn i en natursten nedanför skolan. Den som vill läsa mer utförligt om Pål Danielsson och hans ättlingar samt om Bredträsk hänvisas till årsboken Västerbotten, årgångarna 1948-52 och sid 513-517 i Hembygdsboken. Dessutom har Tyko Lundkvist skrivit byns historia till 200-årsjubileet och den finns hos byns arkivförvarare och i Bjurholms hembygdsgård. Thord Bylund tar upp de sex barn som redovisas nedan: 1732 gifte sig Pål med Karin Matsdotter, VIII:48. De fick följande barn:
175 Karin Matsdotter, VIII:48. Född 1716 i Mjösjö, Nordmaling. Döpt den 19 aug 1716 i MNordmaling. Karin dog 1794 i Bredträsk, Nordmaling. Bostad: Bredträsk, Nordmaling.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur". (far 350; mor 351) Gå till anträdet 176 samma som antavla nummer 146 177 samma som antavla nummer 147 178 samma som antavla nummer 158 179 samma som antavla nummer 159 180 samma som antavla nummer 156 181 samma som antavla nummer 157 182 samma som antavla nummer 140 183 samma som antavla nummer 141 184 Anders Mårtensson, VIII:57. Född den 15 aug 1701 i Öhn, Ström. Anders dog i Öhn, Ström den 19 jan 1772, han var då 70 år. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Öhn, Ström.Källor: Strömsboken, Öhn 158 och 157 Georg Hansson, Öhn 22 (far 130; mor 131) Gå till anträdet Anders Mårtensson brukade hemmanet från 1730 till 1762, då han överlåter till sonen Mårten. På vårtinget 1754 besvärade sig Anders Mårtensson och Göran Mattsson i Espnäs å egna och sina grannars vägnar över att lappmannen Jöns Thomasson och flera närboende lappar årligen tillfoga dem skada och intrång genom att de överfara byarnas skatteskog med hund och bössor. De anklagar lapparna för att de framförallt på hösten jagat mård, utter, bäver och annat vilt samt att de jagat bort "älgdiuren från böndernas grafwar och giller med mera dylikt". Bönderna anhöll hos Häradsrätten att lapparna måtte åläggas förbud för denna framfart på avradsmarkerna samt ådömas vite. Efter förfrågan bland de vid tinget närvarande, vilka intygade böndernas påstående, dömde Rätten lapparna till 5 Dlr Smt i vite. Anders gifte sig med Kerstin Mikelsdotter, VIII:58. De fick följande barn:
185 Kerstin Mikelsdotter, VIII:58. Född ca 1712 i Tullingsås, Ström. Kerstin dog apr 1789 i Öhn, Ström. Begravd den 26 apr 1789 i Ström. Bostad: Öhn, Ström.Källor: Strömsboken, Tullingsås 160 och Öhn 158 Georg Hanssons anfäder (far 370; mor 371) Gå till anträdet Finns ej i födelseboken, som saknas för 1712-13. I dödsboken anges att hon är 77 år gammal. Troligen en dotter till Mickel Andersson i Tullingsås. Ej i Vigselbok eller räkenskaper. 186 Nils Olof Olofsson, VIII:59. Född den 22 mar 1705 i Tullingsås, Ström. Nils Olof dog i Tullingsås, Ström den 6 feb 1780, han var då 74 år. Yrke: Bonde. Bostad: Tullingsås, Ström.Källor: Strömsboken, Tullingsås 53 Georg Hansson, Tullsås 10 (far 282; mor 283) Gå till anträdet Övertog 1728 hemmanet. År 1756 får dottern Gunilla hemmanet och gifter sig då. Den 9 nov 1729 när Nils Olof var 24 år gifte han sig med Brita Olofsdotter, VIII:60. De fick följande barn:
187 Brita Olofsdotter, VIII:60. Född den 24 jul 1699 i Tullingsås, Ström. Brita dog dec 1775 i Tullingsås, Ström. Begravd den 24 dec 1775 i Ström. Bostad: Tullingsås, Ström.Källor: Strömsboken, Tullingsås 53 (far 374; mor 375) Gå till anträdet |