512 Nils, Stor-Nils Eriksson, X:1. Född i Näset, Ström. Nils, Stor-Nils dog för 1645 i Näset, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Näset, Ström. Källor: Strömsboken, Näset 3 Georg Hansson, Näset 2 Hasse Petrini: Räfsten med Jämtarna 1613 (far 1024; mor 1025) Gå till anträdet Är ägare av gården 1631-1684. Nils Ersson blev tvångsutskriven till Ryssland i samband med den svenska ockupationen av Jamtland 1611-12. Hur länge han var borta är inte känt, men 1616 var han i alla fall tillbaka (Georg Hansson) Baltzarfejden och räfsten med jämtarna: Under Kalmarkriget 1611-1613 erövrades Jämtland av svenska trupper. Av hela den kvarvarande befolkningen framtvingades trohetsed till Sverige. 200 unga jämtar utskrevs till knektar för att sändas till andra krigsskådeplatser. En del hamnade i Ryssland. I freden i Knäred 18 januari 1613 fick emellertid svenskarna uppge Jämtland-Härjedalen. Vid en rättegång 11 juni 1613 i Köpenhamn beslöts att de jämtar som befunnits skyldiga till diverse anklagelser skulle dömas som ärelösa, menedige landsförrädare och skälmar att mista sin arvejord (odelsrätt) och förklaras fredlösa. Genom ett senare beslut av kungen den 14 januari 1614 fråntogs dessutom Jämtland från särskilda privilegier, t.ex. halv skatt mot den som utdebiterades i Norge. Då det visade sig att praktiskt taget hela Jämtlands befolkning (ca 1300 av de 1470 odelbönder som då fanns i Jämtland) förbrutit sina gårdar bestämdes efter kungens order att de nuvarande ägarna emot vissa avgifter jämte arrende skulle få sitta kvar på sina gårdar som kronans arrendatorer. De allra flesta som dömts fredlösa fick återköpa sin fred emot ett visst belopp (fredslösmal). I förteckningen över ådömda straff skrivs bl.a. följande: "Niels Erichsen, Nesett ehr i Rysslannd. Odelsgoedtzs som hannom tillkommer i för:ne gard 3 fgh. Landschyld 1 mkr 2 1/2 sk" (sid 129) (Landschyld = årlig arrendeavgift; för:ne = forschreffne; fgh = fjerding) Nils, Stor-Nils gifte sig med Mareta, X:2. De fick följande barn:
513 Mareta, X:2. Bostad: Näset, Ström. Källor: Strömsboken, Näset 3 Georg Hansson, Näset 2 Gå till anträdet Änka år 1645 514 Jens Eriksson, X:3. Född ca 1570. Jens dog för 1644 i Gärde, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Gärde, Ström. Källor: Georg Hansson, Gärde 18 Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 95 Gå till anträdet Enligt "Räfsten med jämtarna 1613" var Jens Erikssons hustru från Hallen (Hallviken) Jöns Eriksson är född ca 1570 och död 1641-44. Han var bonde på nr 3 i Gärde. Han kallas alltid Jens Erikssen. Brukare 1600 till omkring 1641, när sonen Mickel tar över. Omnämns med denne år 1640, i G Thulin (s. 32). Bör ha varit gift med en Olofsdotter från Öhn - hennes bror, Erik Olofsson, testamenterar Öhn nr 1 till sin systerson, Olof Jönsson (X:33, ID 544). Enligt RmJ (s. 129) hade hans hustru "gods i Hallen", det bör då ha varit på hennes mors sida Jens gifte sig med NN Olofsdotter, X:4. De fick följande barn:
515 NN Olofsdotter, X:4. Född ca 1565 i Öhn, Ström. NN dog i Öhn, Ström. Bostad: Gärde, Ström. Källor: Georg Hanssons anfäder Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-11820; Familj 95 (far 2178) Gå till anträdet Ej känd i tillgängliga källor. Brodern, Erik Olofsson testamenterade hemmanet Öhn nr 1 till sin systerson, Olof Jonsson år 1620 (gårdsarkivet i ÖLA). 516 Sivert Sjul Persson, X:5. Sivert Sjul dog i Vallen, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Vallen, Ström. Källor: Georg Hansson, Vallen 10 och 1 (far 1032) Gå till anträdet Brukare av hemmanet omkr 1607-1650 Byn Stamsele låg "utomlands" på denna tid, i Ramsele socken, Ångermaland. Kontakterna med Ström var dock livliga, vilket ett landstingsprotokoll från år 1624 tydligt visar. Den danske kungen hade förbjudit norrmännen att resa över gränsen till Sverige eftersom "den smittsamma sjukdomen pest" en lång tid hade grasserat där. Förmodligen fanns dock också politiska skäl. Eftersom gränsvakterna ej hunnit fram fortsatte folk på båda sidor om gränsen stt besöka varann i olika ärenden. Strömsborna blev därför anklagade för att ha brutit mot "Kongl. Maitz mandat, breff och forbud". Elva bönder från olika byar i Ström blev kallade till tinget på Frösön den 17 mars 1624. Sjul i Vallen berättade att han hade ett 6-års barn hos sin hustrus bror i Stamsele. Hade dock hämtat barnet, eftersom svågern inte längre hade råd att "uppfostra" det. Anders i Vallen behövde salt. Han gick därför till Stamsele och "borgade sig ett pund". Det framgår inte av protokollet om Strömsbönderna fick något straff för sina "förseelser". Sjul Persson hade också någon jord på Öhn, som Häradsrätten dömde honom att överlämna till en Anders Jonsson år 1632. Åren omkring 1646-47 var svåra för många bönder. Sjul Persson och en annan Vallenbonde beskrivs som "utfattige och husarme som ingen förmögenhet hafva at utgifva extra ordin. som består uthi 1647 års Prästetull och fjellskiutningspengr". Sivert Sjul gifte sig med Sigrid Ersdotter, X:6. De fick ett barn:
517 Sigrid Ersdotter, X:6. Född i Stamsele, Strömsund. Bostad: Vallen, Ström. Källor: Georg Hansson, Vallen 1 och Stamsele 7 (far 1034) Gå till anträdet 520 Mårten Andersson, X:9. Född ca 1610. Mårten dog i Öhn , Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Öhn, Ström. Källor: Georg Hansson, Öhn 20 och 19 Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 513 (far 1040, mor 1041) Gå till anträdet I mantalslängden 1645 finns en Mårten Andersson upptagen bland gårdens "husfolk" tillsammans med (hustr?) Märeta Olofsdotter. Mårten är ägare till hemmanet 1646 - omkring 1670. I tiondelängderna för åren 1659, 1661 och 1663 står brodern Jöran (ID:630) som brukare av hemmanet. Mårten Anderssons dotter Elin dömdes år 1662 till döden, misstänkt för barnamord. Hon hade, utan föräldrarnas vetskap, fött ett barn, och gömt det. Alla dödsdomar hänsköts till Svea Hovrätt, och den 31 oktober meddelade denna: "Har fostret varit fullgånget vid födseln skall hon halshuggas och brännas, om så icke var fallet skall saken ånyo behandlas av Kung. Rätten". Den 5 juni 1663 togs målet upp igen i hovrätten. Först noterades: "Barnafadern tillika med socknens edsvorne män beder för henne. Barnafadern lovar ta henne till äkta om hon benådas". Hovrätten beslut blev sedan: "Hon befrias från livsstraffet och skall stå uppenbar skrift". Tyvärr finns inga ytterligare uppgifter om Elin Mårtensdotter eller barnets far ryttaren Anders Persson. En Olof Mårtensson bodde på Öhn på 1670-talet, men "drog till Norge" år 1674. Enligt domboken år 1670 krävs Mårten Andersson (ID: 130) på arvet efter Olof av dennes "släktingar" Nils Ersson i Näset (ID:512) och Jöns Arvidsson i Hallen, och deras "medarvingar". Olof är troligen en son till Mårten Andersson, och Jöns Arvidssons hustru Kerstin, är hans syster. Mårten gifte sig med Märeta Olofsdotter, X:10. De fick följande barn:
521 Märeta Olofsdotter, X:10. Född ca 1615. Bostad: Öhn, Ström. Källor: Georg Hansson, Öhn 20 Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 513 Gå till anträdet Troligen gift med Mårten Andersson. Nämns i ML 1645 som husfolk på nr 4 522 Olof Persson, X:11. Yrke: Bonde. Bostad: Gärde, Ström. Källor: Georg Hansson, Gärde 11 (far 1044; mor 1045) Gå till anträdet Brukare av gården 1658-1677. Barn:
524 Jon Jenssen (Jönsson), X:13. Född i Äspnäs, Ström. Jon dog eft 1679 i Äspnäs, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Äspnäs, Ström. Källor: Strömsboken, Äspnäs 3 Georg Hansson, Äspnäs 1 Ströms Hembygdsförenings årsskrift 1932, sid 11 (far 1048) Gå till anträdet Ägare 1636 - cirka 1675. Åren omkring 1660 var svåra för många av Strömsbönderna. År 1659 anmärktes i tiondelängden för 12 av socknens 33 bönder, att de var "utfattiga, husarme och äländige", däribland Jon Jönsson i Äspnäs. Vid en besiktning av kronans marker i Ström 1666 konstaterades att Jon Jonsson i Äspnäs bedrev fiske på kronans område utan att betala någon avgift för detta. Jon Jonsson åtog sig därför att tillsammans med en annan bonde i Äspnäs till kronan årligen betala i afrad ett lispund (= 8,5 kg) torkade gäddor eller 24 öre sivermynt. Jon gifte sig med Mareta Jörgensdotter, X:14. De fick följande barn:
525 Mareta Jörgensdotter, X:14. Mareta dog i Äspnäs, Ström. Bostad: Äspnäs, Ström. Källor: Strömsboken, Äspnäs 3 Georg Hansson, Äspnäs 1 Gå till anträdet 528 Zakris Larsson, X:17. Född 1620 i Hassela. Zakris dog 1668 i Lungsjön, Ramsele. Yrke: Bonde. Bostad: Lungsjön, Ramsele. Källor: Gothe: Finnkolonisationen sid 99; Menker Lungsjön 3 Mikael Wikman; Rötter, svar #2406 Gå till anträdet Finnarna Zakarias Larsson och Per Månsson synas 1642 ha köpt jord vid Lyng- eller Lugnsjön av Sels-bönderna. Ett flertal finnar, bland dem Zakarias Larsson, antecknades vid Lyngsjön vid rannsakningen 1646. Zakarias Larsson tycks ha kommit från Hasselaskogen (Kölsjön), där han blivit avsagd som husfinne. Kanske har han lärt känna Ramseletrakten genom storjägaren Israel Pedersson Hasselfinnes strövtåg häruppe. Snart har Lugnsjöfinnarna köpt mera jord av bönderna. I jordboken 1651 antecknas t.ex Zakarias Larsson för 6 seland, med tillägget: Lugnsjön tillökt 3 1/2 seland. "Seelsfinnarna", som de vanligen kallas denna tid, fick utstå mycket obehag av de hos dem ofta gästande jaktsällskapen och dömdes till höga böter härför. En gång när Israel Pederson legat här i veckotal med sitt stora jaktsällskap, for man hem med nio lass älgkött, älghudar, bäverskinn och bävergäll m.m. Det ansågs av bönder med rätta som rena rovdriften och man klagade på flera landsting över Israel, som till slut måste komma ut med så dryga böter här i Ångemanland, att han till slut fick gå från sin gård och pantsätta sina värdesaker. Zakris gifte sig med Karin Larsdotter, X:18. De fick följande barn:
529 Karin Larsdotter, X:18. Bostad: Lungsjön, Ramsele. Källor: Mikael Wikman; Rötter, svar #2406 Gå till anträdet 530 Påhl Andersson, X:19. Född i Omsjö, Ådals-Liden (Y). Påhl dog i Södergård, Nätra (Y). Yrke: Nybyggare. Bostad: Omsjö, Grundtjärn Södergård, Anundsjö. Källor: Rune Edström, Rötter Ådalsliden 15 juli 2001 (far 1060) Gå till anträdet Påhl Andersson är nämnd 1637-39 och 1647-48. Han kallas då finne. Han var gift med Henrik Påhlssons änka NN Nsdotter. De hade bl.a. sonen Matts Pålsson, f. ca 1655. Han var dövstum nybyggare i Hälla 1683. "Mattis den dumbe från Sörgård i Nätra.". Georg Wallin d.y. overnattade på sin resa till Åsele 1715 hos Matts: "en Dumbe, men god och frommer man, den många barn och anhöriga hade". Efterkommande finns kvar i Hälla under namnet Hällestrand Barn:
532 Per (Stor-Per) Eriksson, X:21. Född ca 1622 i Näset, Fjällsjö. Per (Stor-Per) dog ca 1687 i Jansjö, Fjällsjö. Yrke: Bonde. Bostad: Näset, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar, Näset 1. Karl-Erik Ström enligt Rötter Fjällsjö 19 juli 2000 Bertil G. Johnson; Rötter, Tåsjö 12/3 2003,och Familj F7 Roland Forssén (far 1064) Gå till anträdet Bonde på Näset 1 i Fjällsjö. Första gången Per dyker upp i domböckerna är när han 1662, efter en häftig diskussion med grannen Christoffer Persson, inte kan hålla sig utan går upp på dennes gård och slår både grannens piga och dess hustru "blåa och blodiga". Samma år börjar den stora häxprocessen. Eftersom den piga som Per misshandlat (Sara Persdotter) är den huvudanklagade och Per dessutom späder på misstankarna genom att påstå att hon, genom sin trolldomskraft, är den skyldige till att han inte har haft någon nytta av sina djur, så kommer ingen avgörande dom i misshandelsfallet förrän man dessutom har friat pigan från trolldomsanklagelserna. Efter två års rättegång friades alla inblandade i häxprocessen utom Sara. Eftersom rätten inte kunde bestämma sig om man skulle döma eller fria Sara beslöts att Saras dom skulle läggas i"i Guds hand". Per (Stor-Per) gifte sig med Maria Olofsdotter, X:22. De fick följande barn:
533 Maria Olofsdotter, X:22. Född ca 1620 i Jansjö, Fjällsjö. Maria dog 1684 i Näset, Fjällsjö. Bostad: Näset, Fjällsjö. Källor: Rötter, Fjällsjö Per Näsström 6 jan 2001 KarL-Erik Ström enligt Rötter, Fjällsjö 19 juli 2000. Bertil Johnson Familj F7 (far 1066) Gå till anträdet 534 Kristoffer Pålsson, X:23. Född ca 1615 i Orrnäs, Fjällsjö. Kristoffer dog 1689 i Sunnansjö, Fjällsjö. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Sunnansjö, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson: Fjällsjö byar och gårdar Sil 1 och Sunnansjö 1 Karl-Erik Ström enligt Rötter Fjällsjö 19 juli 2000 Roland Forssén (far 1068; mor 1069) Gå till anträdet Kristoffer Påhlsson bodde sina första år i Orrnäs. Han blev 1649 nämndeman. Kristoffer flyttade före 1649 till Sil och slutligen till Sunnansjö. Detta hemman ödelades 1689 på grund av Kristoffers fattigdom och ålder. Till tinget 1674 hade Kristoffer Pålsson instämt sin granne Per Hansson för "att ha förbannat åkern där i byn, att han aldrig skall göra det rätt är", Stämningen hade föregåtts av ett slagsmål i Fjällsjö sockenstuga, där Kristoffer hade beskyllt Per för samma sak och där bl.a. Hans Kristoffersson hade slagit Per Hansson blodvite i ansiktet med en stol. Eftersom Kristoffer inte kunde bevisa att beskyllningen var rätt dömdes han att böta 40 mark för falsk angivelse. (Fjällsjökrönikan 1950) Omnämns 1650 i Sil 1 och köper 1651 Sunnansjö 1 Barn:
536 Jon Jonsson, X:25. Yrke: Bonde. Bostad: Vängel, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och Gårdar; Tåsjö 2 och Vängel 2 Richard Gothe; Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland; sid 100 (far 1084) Gå till anträdet Jon Jonsson var son till Joen Olufson och kom 1662 till Vängel. Barn:
538 Måns Persson, X:27. Måns dog för 1659. Yrke: bonde. Bostad: Rudsjö, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson, Fjällsjö byar och gårdar, Rudsjö 1 Bertil G. Johnson (far 1076) Gå till anträdet Brukare på Rudsjö 1 1645-49. Måns gifte sig med Margareta Jonsdotter, X:28. De fick ett barn:
539 Margareta Jonsdotter, X:28. Bostad: Rudsjö, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson, Fjällsjö byar och gårdar: Rudsjö 1 och 2 samt Tåsjö 2 Bertil G. Johnson (far 1078) Gå till anträdet Omgift med Olof Jonsson på Rudsjö 2. 540 Israel Jönsson, X:29. Född ca 1600 i Terrsjö, Ramsele. Israel dog för 1656 i Terrsjö, Ramsele. Yrke: Bonde. Bostad: Terrsjö, Ramsele. Källor: Sune Menker; Familjeregister för Ramsele socken 1500-1800; Terrsjö 6 och 5 Bertil Johnson, Familj F47 (far 1080) Gå till anträdet Israel gifte sig med Märta, X:30. De fick följande barn:
|