Elfte generationen
Denna sida ingår i Barbro och Bengterik Ronnes släkthemsida
Återgå till ansedeltabell
|
1024 Erik Nilsson, XI:1.  Född för 1570 i Näset, Ström. Erik dog i Näset, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Näset, Ström.Källor: Strömsboken, Näset 2 Georg Hansson, Näset 1 (far 2048) Gå till anträdet Brukare på gården vid 1500-talets slut heter Erik, men hans efternamn kan ej säkert fastställas. Vid 1600-talets början är det hans efterlämnade änka som erlägger tiondet av gården. Erik gifte sig med Agnis, XI:2. De fick följande barn:
1025 Agnis, XI:2. Bostad: Näset, Ström. Källor: Strömsboken, Näset 2 Fale Burmans anteckningar från resorna i Jämtland åren 1793-1802 Georg Hansson, Näset 1 Gå till anträdet Omnämnd som änka i 1600-1601 års tiondelängd. "En vid namn Agnis i Näset lefvat i Påfviska tiden varit i stort rop såsom Profetissa och Undergörerska haft en Son, Stor Nils kallad, af Jättelik växt, som rest vida omkring och äfven någon tid varit i Turkisk fångenskap men kommit hem på den dag, som modern förutsagt. Ifrån denne Nils härstamma månge i Ströms Socken" (Fale Burman). 1030 Olof, XI:7. Olof dog i Öhn, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Öhn, Ström. Källor: Georg Hanssons anfäder23 Georg Hansson Familjer i Ström 1500-1820; Familj 503. Gå till anträdet "Olof" är en av tre bönder på Öhn, som nämns i de svenska räkenskaperna 1566-71 (JR). Han kan ha brukat hemmanet som senare kallas nr1. Inga barn är kända med säkerhet. Brukare på Öhn nr 1 från 1600 heter Erik Olofsson. Barn:
1032 Peder Björnsson, XI:9. Yrke: Bonde. Bostad: Vallen, Ström. Källor: Georg Hansson, Vallen 1 Gå till anträdet Den Peder Björnsson som nämns i tiondelängden 1600 kan möjligen vara far till Sivert, Sjul Persson. Barn:
1034 Erik Persson, XI:11. Född i Stamsele, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Stamsele, Ström. Källor: Georg Hansson, Stamsele 7 Georg Hanssons anfäder Gå till anträdet Nämns i tiondelängden och hjälpskattelängden 1601; brukar 2 tunnland Dömd till böter 1582 för "åkommo" (Ramsele Db, saköreslängd) Barn:
1040 Anders Mårtensson, XI:17. Anders dog för 1645 i Öhn , Strömsund. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Öhn Ström. Källor: Georg Hansson, Öhn 19 Gå till anträdet Anders Mårtensson äger hemmanet 1607-1643. I den "danska" jordebok som upprättades 1633 noteras bl.a. att Anders Mortensson hade 7 kor, 8 småfän och 1 häst. Vidare hade han utsäde för två tunnland på åkern (ungefär 292 liter korn) och ängarna gav 20 lass hö. Anders gifte sig med Maren Mareta, XI:18. De fick följande barn:
1041 Maren Mareta, XI:18. Bostad: Öhn Ström.Källor: Georg Hansson, Öhn 19 (mor 2083) Gå till anträdet Änkan Marten erlägger tiondet år 1645 och därefter 1044 Per Mickelsson, XI:21. Yrke: Bonde. Bostad: Gärde, Ström.Källor: Georg Hansson, Gärde 10 (far 2088; mor 2089) Gå till anträdet Ägare 1642-1657 År 1647 finns antecknat för Per Mickelsson: "utfattig och husarm, ingen förmögenhet att betala prästetull och fjällskjutsningspengar". Hemmanet skattar då för 1 1/2 tunnas utsäde. Per gifte sig med Märeta Persdotter, XI:22. De fick följande barn:
1045 Märeta Persdotter, XI:22. Bostad: Gärde, Ström. Källor: Georg Hansson, Gärde 10. Gå till anträdet 1048 Jens Joenssen, XI:25. Född i Öhn , Ström. Jens dog i Öhn , Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Öhn, Ström.Källor: Georg Hansson, Öhn 24 och Äspnäs sid 3 och 4 (far 2096) Gå till anträdet Ägare omkring 1605-1643 Jon Joenssen hade (Georg Hansson, Äspnäs sid 4) sannolikt två söner med samma namn Jon, varav den äldre bodde i Äspnäs och den yngre i Öhn. På annat sätt kan man inte lösa de svårtolkade skäkthänvisningarna som framkommer i en arvstvist på hösttinget i Hammerdal 1716 (se under Arvid Jönsson X:123). Det var, enlig Georg, inte ovanligt på 1600-talet att två (eller t.o.m. tre) syskon bar samma namn. Barnen gavs namn efter far- och morföräldrar och efter andra släktingar enligt bestämda regler, som noggrant följdes. Barn:
1060 Anders Andersson, XI:37. Född i Äänekoski Savolax Finland. Anders dog i Omsjö, Ådalsliden. Yrke: Nybyggare. Bostad: Omsjön, Ådalsliden. Källor: Rune Edström Rötter, Anbytarforum Ådalsliden 15 juli 2001. Gothe sid 94-95 Gå till anträdet Anders Andersson är omnämnd som finne 1590 då han övertar en av de gamla gårdarna i Omsjön. Han gifte sig från odalbygden (Lidgatu) och blev bofast. Han betalade t.ex. alla sex terminer till Älvsborgs lösen (1613). Finnarna i detta område försökte utan framgång under ett par hundra år att få bli överförda från Anundsjö socken till Resele-Lidens socken. De påpekade att de hade nio mil till Anundasjö kyrka och "bara" fem mil till Resele, varför de önskade ha både kyrkorätt och få erlägga sina utlagor i Resele. Barn:
1064 Erik Michaelsson, XI:41. Född 1582 i Näset, Fjällsjö. Erik dog i Näset, Fjällsjö. Yrke: Bonde. Bostad: Näset, Fjällsjö.Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar, Näset 1 Bertil Johnson, Familj E7 (far 2128) Gå till anträdet Bonde 1637-1642 på Näset 1 i Fjällsjö. Omnämnd 1642. Barn:
1066 Olof Örjansson, XI:43. Född ca 1580 i Jansjö, Fjällsjö. Olof dog ca 1635 i Jansjö, Fjällsjö. Yrke: Bonde. Bostad: Jansjö, Fjällsjö.Källor: Skogsjös anfäder nr 1266 Per Persson; Vad som i Jansjö sig tilldragit haver under 450 år, sid 8-9 Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar 1600-1800, Fjällsjö 2 Bertil Johnson, Familj E5 (far 2132) Gå till anträdet Bonde på Jansjö 2 i Fjällsjö. Nämnd 1604-1630. Barn:
1068 Påhl Segersson, XI:45. Född ca 1580 i Orrnäs, Fjällsjö. Yrke: Bonde. Bostad: Orrnäs, Fjällsjö.Källor: Tord Bylund, Håkan Skogsjö, Bertil Johnson; Rötter Fjällsjö 12/3 2003 Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar, Orrnäs 1 Bertil Johnson, Familj E3 (far 2136) Gå till anträdet Påhl Segersson betalade skatt 1613-1629 Påhls farbror hade samma namn. Han omnämns 1592 och döms då tillsammans med några andra för dråp och förs till Gävle. Där avrättas han troligen. Påhl gifte sig med Göle Olofsdotter, XI:46. De fick följande barn:
1069 Göle Olofsdotter, XI:46. Bostad: Orrnäs, Fjällsjö. Källor: Bertil G Johnson; Rötter Fjällsjö 12/3 2003 Gå till anträdet Göle Olofsdotter är omnämnd i mantalslängden 1072 Jon Olofsson, XI:49. Född ca 1590. Jon dog för 1646 i Tåsjö, Fjällsjö. Yrke: Bonde. Bostad: Tåsjö, Fjällsjö.Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och Gårdar; Tåsjö 2 Bertil Johnson, Familj F48 och Anbytarforum Fjällsjö 17 aug 2005. Richard Gothe; Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland; sid 102-103. (far 2144, mor 2145) Gå till anträdet Det finns flera dokument vari redovisas hur Jon Olofsson och andra finnar flyttar till Fjällsjö och vilka problem de då hade. Några tas upp i det följande. · Den 26 februari 1627 sägs de två finnarna Joen Olufson och Per Person ha fått konung Gustav Adolfs tillåtelsebrev att upptaga två torpställen vid Russjön i Fjällsjö. · 1629 uppförs Jon Olufson för första gången i boskapslängden. · 1630 framförs klagomål mot Russjöfinnarna · 20 januari 1630 får finnarna ett skyddsbrev av landshövding Johan Månsson som bekräftar finnarnas kungabrev att de får upptaga två torpställen "i willmarcken wid Rysiön och Hällewattnet i Fjällsjö". Befallningsmannen skall därför hårdeligen säga till bönderna att låta finnarna njuta k. m:ts brev till godo. · 22 mars 1633 bekräftas detta ånyo av landshövding Ernest Creutz, där det uppges att bönder och finnar har förlikts, sedan vissa rå och rör satts dem emellan. Finnarna tas alltså återigen i överhetens skydd. Men de manas samtidigt att ej göra bolbyarna något övervåld, ej heller lapparna och jämtarna, vilka alla har klagat över russjöfinnarna. · Januari 1636 "Allmogens besvär". Sockenallmogen inom Ramsele och Fjällsjö vänder sig till regeringen med ett par klagomål över finnarna. "De göra oss merkelig skada - heter det - på våra lägenheter, fiskewånor, så att alla våra näringsmedel äro oss så förtagne, att vi hwarken kunna göra kronan sin rätt eller oss och våra fattiga hustrur och barn nära och föda och deröffver måste vi ändå af dem höra och lida spotska smädesord. Det de ej orka utöda själva, göres af andra, som wärre och konstigare äro, hwilka ingen får se." · Senhösten 1636 kommer ett strängt plakat som medför att landshövdingen Stellan Mörner finner det lämpligt att avsäga finnarna, vilket emellertid inte lyckas. · Än en gång måste finnarna vandra den långa vägen till Stockholm, för att framlägga sin sak. I deras supplik framhålles att de sitta 3 mil från närmaste by på kronans allmänning, att de köpt sin lägenhet för reda penningar av bönderna samt att de med svett och möda upparbetat en gård om 16 hus, med 4 tunnors utsäde på åker och lika mycket på svedjeland, men att de ytterligare uppgjort svedjeland till 8 tunnor råg. Säkert ett aktningsvärt nyröjningsarbete här i vildmarken. Sina utlagor uppger de sig ha erlagt riktigt. · 16 december 1636 får finnarna ett nytt skyddsbrev. Drottning Christina bekräftar att finnarna "samma torp oturberade besittia och behålla skole, allenast att de på torpen lagligen opbyggia, wäl häfda och förbättre" allt efter mandatens lydelse. Jon Olufson flyttar strax därefter till Tåsjön. Både han och finnen Lars Nilsson bor där med sina söner. Hushållen blir snart så stora att de anses vara för stora för de små hemmansdelarna. Flera gånger (1646, 1656 o.s.v) rannsakades man speciellt om detta. De bofasta finnarna fick då böta för hysande av löst folk. Det kostade första gången 40 mark för varje lösfinne; andra gången riskerade man "att blifva hängd". Genom flera noteringar i domböcker vet vi att Jon Olofsson hade fyra söner: Pål, Olof, Jon och Henrik. Pål skattade för Rudsjö 2 åren 1640-41 men följde sedan efter fadern till Tåsjö, där han skattade 1643-45. Bröderna Jon (1639) och Olof (1645-1661) stod för Rudsjö. Påls bror Henrik Jonsson bodde hos fadern i Tåsjö 1653-1656. Han följde sedan Pål i spåren och köpte 1657 Vängel 2 av en annan Henrik Jonsson Jon Jonsson, född ca 1615, flyttade uppenbarligen till Rörström, där han gick soldat för eget hemman 1656. Även han sökte sig sedermera till Vängel, där han köpte bodern Henriks hemman 1662. 1657 och några år framåt ägde Jonssönerna hela Vängel. Pål fick sin ene son vådaskjuten 1680 av brodern Jon eller en brorson med samma namn. Till Vängel 2 kom Jon Israelsson från Terrsjö, som var måg i huset. Domboken 1704 säger klart att hans fru Märit fått hemmanet efter sin far Jon. Detta par skattade för hemmanet 1668-1676, då mannen troligen dog. Barn:
1076 Per Persson Smed, XI:53. Per dog eft 1638. Yrke: bonde. Bostad: Rudsjö, Fjällsjö. Källor: Agneta Olofsson, Fjällsjö byar och gårdar: Rudsjö 1 Bertil G. Johnson Mohlund: Helgums socken del 1 s.52 Richard Gothe: Finnkolonisationen s.102-106 Gå till anträdet Finne från Gudmundrå, bonde 1627-38 på Rudsjö 1 (östra gården, 6 sel). I fejden mot Norge 1644 deltog finnarna i gränsbevakningen i en liten skans mot Hammerdal med 21 mans besättning. Per Perssons tre söner Per, Måns och Zackarias bråkade en hel del. Måns ville "sätta bly i den swenska wachten". Per dömdes sedermera för tjyveri hos grannar både till svärdet och galgen. Men han lyckades - som vanligt "skära sig ur kistan". Han tycks ha burit namnet "Per Persson storsmeden". Brodern Zackarias beskylles av Per att "Hafva tagit en björk-tjuk, skurit itu den och lagt en riksdaler emellan, med vilken han sedan myntat". Alltså angivning för falskmynteri. Men inga bindande bevis kunde frambringas. Zackarias flyttade till Ås, Helgum och senare till Graninge där han tar upp Södergraninge mybygge. Här råkar han i tvist med en svåger Knut Påhlsson. Barn:
1078 samma som antavla nummer 1072 1080 Jöns Jonsson, XI:57. Född 1562 i Terrsjö, Ramsele. Jöns dog eft 1638. Yrke: Bonde. Bostad: Terrsjö, Ramsele.Källor: Sune Menker; Familjeregister för Ramsele socken 1500-1800; Terrsjö 5 Bertil Johnson, Familj E46 (far 2160) Gå till anträdet Omnämnd 1620 och 1639-41. Barn:
1088 samma som antavla nummer 514 1089 samma som antavla nummer 515 1090 Erik Jonsson Sparf, XI:67. Född i Mo, Hammerdal. Erik dog 1607 i Mo, Hammerdal. Yrke: Kyrkoherde. Bostad: Mo, Hammerdal.Källor: Lennart Bygdén; Härnösands stifts herdaminne 1, sid 301 Bertil Hasselberg; Supplement till Härnösands stifts herdaminne för pastoraten i Jämtland och Härjedalen, sid 108. Georg Hansson, Häfte 4 Rättelser och tillägg, sid 23. Sven Lundkvist (far 2180) Gå till anträdet Sven Lundkvist har ingående studerat de dokument som finns om prästerna Sparf i Hammerdal (ID 1090 och 2180). Delar av dessa dokument redovisas under de två prästernas ansedlar. Sven har även kommit fram till att Erik Jonae Sparf sannolikt endast var gift en gång och då med Seborg Pedersdotter. Pastoratet omfattade Hammerdal och annexförsamlingen Ström. Kyrkoherden höll gudstjänst två söndagar i rad i Hammerdal och den tredje söndagen liksom var tredje jul-, påsk- och pingsthelg i Ström. Hammerdal hade 14 byar och 79 bönder. Ström 10 byar och 34 bönder, dvs totalt i pastoratet 24 byar och 113 bönder. Kyrkoherdens årliga ränta belöper sig ungefärligen till: tiondesäd 69 tunnor, smör en tunna och fisk 2 tunnor och 4 pund samt bogar efter hur fångsten blir. Dessutom påskoffer 14 mark 2 sk(illing) och ersättning för kyrkotagning, brudvigsel och begravning som i andra gäll. På prästbordet och ett ödesböle, som höra därtill, kunna sås 20 tunnor säd och hållas 20 mjölkkor och 6 ungnöt. I herdaminnet skrivs följande: "Erik Jonae Sparf [1588-1607], son till khden Jon Er. Sparf n.5. Under hans tid brann Hammerdals kyrka upp år 1588, och för att erhålla någon hjälp till hennes uppbyggande fick församlingen tillstånd af Länsherren Christ. Fries och domkapitlet i Trondhjem att försälja en jordäga Vallen (Wolden), som sedan urminnes tider tillhört kyrkan, men hvilken prästen brukat utan någon fördel för kyrkan. Försäljningen inbragte 5 1/2 daler, hvarå pastor her Erik Jonson och kyrkvärdarna utgåfvo kvitto 1589. Kyrkobyggnaden fullbordades de närmaste åren. Af den Trondhjemska reformsatsen finner man att kyrkoherden här ensam skötte sina två socknar Hammerdal och Ström. Herr Erik deltog 3 maj 1591 på Frösön i valet af de prästmän, som 8 juli enligt befallning skulle infinna sig i Opslo för att hylla kon. Christian IV. Säges ha varit här i 40 år, men så länge kan han under inga omständigheter varit pastor. Han ägde ett hemman i Moen (Mo) i socknen och lefde ännu 28 febr. 1607. Tunaeus uppger, att han varit gift med en khdedotter Seborg från Norge. Det är möjligt, men i så fall har han varit gift 2:ne gånger, enär senare hustrun var från Söre i Lit och han var besvågrad med komm. Erik Andersson i Oviken-Berg, Ivar Pederssen i By och Peder Pedersson i Söre." Bertil Hasselberg skriver bl.a. följande: Sparf fick som pant för lån till Gunder Olsson i Sikås gården Haraldsgård, varom rättstvist uppstod 1627 och 1628. Ett brev av 28/2 1607 visar Sparfs gifte från Söre i Lit. Makan hette Persdotter och är förmodligen dotter till Per Eriksson i Söre, nämnd som nämndeman och länsman på 1560 och -70-talen i Jämtland. Hon blev omgift med länsmannen i Mo Hammerdal, Anders Kristensson, nämnd sist 1628. "Kända barn: Gabriel Eriksson nämnd 1627 och 1628, då hans och moderns besittningsrätt till Haraldsgården bestreds vid Hammerdals ting. Nils Eriksson, trol. bonde i Åsen, Hammerdal. En Erik Nilsson i Åsen uppges i dombok 1674 vara sonson till Erik Sparf. Anna Eriksdotter, g.m. Sten Pedersson i Grötom Häggenås, landstings- och nämndeman, död 1655." Enligt Georg Hansson fanns ytterligare två döttrar nämligen Ingeborg Eriksdotter gift med Olof Jonsson, Öhn, Ström och Karin Eriksdotter gift med Jöran Svensson, Tullingsås, Ström. omk 1585 gifte sig Erik med Seborg Persdotter, XI:68. De fick följande barn:
1091 Seborg Persdotter, XI:68. Född 1565 i Söre, Lit. Seborg dog eft 1628 i Sikås, Hammerdal. Bostad: Mo, Hammerdal.Källor: Sven Lundkvist Lennart Bygdén; Härnösands stifts herdaminne 1, sid 301 Bertil Hasselberg; Supplement till Härnösands stifts herdaminne för pastoraten i Jämtland och Härjedalen, sid 108. (far 2182) Gå till anträdet 1096 Daniel Jönsson, XI:73. Daniel dog för 1645 i Tullingsås, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Tullingsås, Ström.Källor: Strömsboken, Tullingsås 224 Georg Hansson, Tullsås 33 (far 2192) Gå till anträdet Ägare omkring 1613 till sin död. Daniel gifte sig med Seborg, XI:74. De fick följande barn:
|