Tionde generationen (fortsättning)


Denna sida ingår i Barbro och Bengterik Ronnes släkthemsida
Återgå till ansedeltabell

592 Jöns Mickelsson, X:81. Yrke: Bonde. Bostad: Strand, Ström.

Källor: Strömsboken, Strand 88
Georg Hansson, Strand 10 och 9
Georg Hanssons anfäder
(far 1184)
Gå till anträdet

Finns uppförd som ägare av hemmanet åren 1623-1656.

Jöns gifte sig med Gulle Göle Andersdotter, X:82.

De fick följande barn:
296 i. Mickel, IX:41
604 ii. Anders, X:93 (-1691)
iii. Ingierd
iv. Kerstin
v. Anna
vi. Jon I Norge

593 Gulle Göle Andersdotter, X:82. Bostad: Strand, Ström.

Källor: Strömsboken, Strand 88
Georg Hansson, Strand 10
Georg Hanssons anfäder
Gå till anträdet

600 Erik Persson, X:89.  Född i Stamsele, Ström. Erik dog den 23 apr 1696. Yrke: Bonde. Bostad: Stamsele, Ström.

Källor: Georg Hansson, Stamsele 2 och 1
Georg Hanssons anfäder
(far 1200)
Gå till anträdet

Bonde på nr 1 i Stamsele 1655 till efter 1673.
Nämns i tiondelängder (1648?) 1655-70. Db 1687 vt ?15 (sönerna).

Erik och hans bror Sven stod åtalade för tjuvjakt vid Hammerdalstinget år 1658. Sewald Karlsson i Risselås hade visat dem ett par älgar på sin skog, men bröderna tvekade inför "överhetens hårdeliga förbud". Sewald skulle dock ta på sig skulden, och hoppades på överhetens barmhärtighet p.g.a. den hungersnöd han då befann sig i. Sewald tog se´n både kött och hudar, och bröderna fick inget - förutom böterna!

Erik gifte sig med Kerstin Andersdotter, X:90.

De fick följande barn:
300 i. Per, IX:45 (-1733)
ii. Olof (-1715)
iii. Abraham?

601 Kerstin Andersdotter, X:90.  Född i Stamsele, Ström. Bostad: Stamsele, Ström.
(far 1202)
Gå till anträdet

Hennes förnamn är enligt Georg Hansson förmodligen Kerstin eftersom både Per och Olov har döttrar med detta namn. Nämn indirekt i Ramsele Db 1671

604 Anders Jönsson, X:93.  Anders dog 1691 i Strand, Ström. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Strand, Ström.

Källor: Strömsboken, Strand 89
Georg Hansson, Strand 11
Geog Hanssons anfäder
(far 592; mor 593)
Gå till anträdet

Anders Jönsson övertar hemmanet 1664. Han brukar det till 1699 då sonen Jöns övertar. Anders Jönsson var alltså ägare till båda hemmanen i Strand och sönerna Pär och Jöns fick överta var sitt hemman. Anders Jönsson var även ägare till ett hemman i Bredgård, som han köpte år 1664 för 120 rdr.

Domboken för ofredsåret 1657 saknas, så vi vet inte exakt hur överlåtelsen av detta hemman gick till. Det troliga är dock att Anders Jönsson är Jöns Mickelssons son. Av domboken 1666 framgår att Anders skött sina gamla föräldrar på gården och dessutom fått "mycket utstå" under krigsåren. Av den anledningen bör Anders besitta hemmanet och inte brodern Jon, som tidigare varit i Norge.

Av tiondelängderna från 1600-talets senare del kan man konstatera att detta hemman ofta gav de största skördarna i Ströms socken. Anders Jönsson var förmodligen en välbärgad man. År 1664 köpte han Bredgårdshemmanet för 120 riksdaler, men överlät det efter några år på sin bror, Mickel. År 1679 löste han in Västerstrand-hemmanet och lät sonen Per överta gårdsbruket där.

Anders gifte sig med Brita Hansdotter, X:94.

De fick följande barn:
i. Jöns (-1716)
302 ii. Pär, IX:47 (1655-1747)
iii. Göle (1659-1744)
iv. Anna
370 v. Mickel, IX:115 (ca1669-1743)
vi. Lisbet? (-1715)

605 Brita Hansdotter, X:94. Född 1630 i Hallen. Brita dog 1710 i Strand, Ström. Begravd den 2 jul 1710 i Ström. Bostad: Strand, Ström.

Källor: Georg Hansson, Strand 11
Georg Hanssons anfäder
Gå till anträdet

608 Måns Håkansson, X:97.  Född 1607 i Åse, Alsen. Måns dog den 1 apr 1694 i Åse, Alsen. Yrke: Bonde. Bostad: Åse, Alsen.

Källor: Björn Kempe, Tröndelag

Gå till anträdet
Måns gifte sig med Anna Olofsdotter, X:98.

De fick ett barn:
304 i. Håkan, IX:49 (1647-1699)

609 Anna Olofsdotter, X:98.  Född 1626 i Åse, Alsen. Anna dog den 30 sep 1713 i Åse, Alsen. Bostad: Åse, Alsen.

Källor: Björn Kempe, Tröndelag

Gå till anträdet
610 Nils Månsson, X:99.  Född 1621 i Hov, Alsen. Nils dog den 19 nov 1704 i Hellebrg, Alsen. Yrke: Bonde och kyrkvärd. Bostad: Helleberg, Alsen.

Källor: Björn Kempe, Tröndelag

Gå till anträdet
Nils gifte sig med Karin Persdotter, X:100.

De fick ett barn:
305 i. Rakel, IX:50 (1662-1740)

611 Karin Persdotter, X:100.  Född 1630 i Ede, Alsen. Karin dog den 3 jul 1725 i Hellebrg, Alsen. Bostad: Helleberg, Alsen.

Källor: Björn Kempe, Tröndelag

Gå till anträdet
628 samma som antavla nummer 548

629 samma som antavla nummer 549

630 Jöran Andersson, X:119.  Född i Öhn , Ström. Jöran dog i Öhn , Ström. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Öhn, Ström.

Källor: Georg Hansson, Öhn 16 och 19
(far 1040; mor 1041)
Gå till anträdet

Jöran köpte Öhn nr 3 år 1665 av Nils Andersson i Bredgård. Han var ägare av hemmanet åren 1665-87. Jöran står dessutom antecknad i tiondelängderna för Öhn nr 4 åren 1659, 1661 och 1663. Troligen delar han gårdsbruket där med sin bror, Mårten (ID:514).

Jöran Andersson och Sigfrid Jonsson hade år 1678 en tvist med finnarna i Ringvattnet, vilka tyckte att de var tvungna att utge för stora skänker. Dessa skänker, som utgjorde två älghudar, ett järvskinn och två mårdskinn, avsåg förmodligen avgift för nyttjanderätt till böndernas avradsmarker.

Jöran Andersson tänkte sälja sitt hemman till en blivande måg, Abraham Ersson från Stamsele, år 1685. Men det blev i stället mågen Daniel Jönsson (ID314) från Tullingsås som köpte, den 5/2 1687. Fyra av barnen och Pål Thunman (yngsta dotterns make) skrev under köpebrevet, som finns i avskrift i Ströms Hembygdsförenings arkiv.

År 1700 blev skörden på detta hemman 142 skylar korn och 2 1/2 skyl ärter. Vid provtröskningen fick man 6 kappar korn per skyl och av ärter fick man 3 kappar per skyl.

Jöran gifte sig med Benedikta Olofsdotter, X:120.

De fick följande barn:
315 i. Ingeborg, IX:60 (~1656-1748)
ii. Olof
iii. Erik
iv. Maria
v. Maren
vi. Anna

631 Benedikta Olofsdotter, X:120.  Född i Öhn , Ström. Benedikta dog i Öhn , Ström. Bostad: Öhn, Ström.

Källor: Georg Hansson, Öhn 16 och 2
(far 544; mor 545)
Gå till anträdet

632 Jöran Mattsson, X:121. Yrke: Bonde. Bostad: Renån, Ström.

Källor: Gothe; Finnkolonisationen sid 202-206
Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 260
(far 1264)
Gå till anträdet

Gothe skriver bl a följande:

"Två finnar ha vänt sig till kommissarierna i Kgl Kommissionen för Wästernorlanden 1670 för upptagning av torpställen vid Opwatnet på den av Strömsfinnarna omtalade 20 mil stora allmänningen ("ett godt kiärr", heter det på ett annat ställe i kommissionens rapport) "uthj Jemptelandh wydh grensen emellan Ströms sockn och Norie". De "brefhawandes" namn var Jöran Mattson och Matts Mattson, bröder vilka förmodligen kommit till Ströms socken via Flåsjön, närmare bestämt Ringvattnet, där de vistats en tid hos denna bys upptagare, Erik Jonsson.

Det var att förvänta sig, att detta nedsättningsförsök vid Opwatnet, alltså trakten kring nuvarande byar Renån och Kärrnäset skulle stöta på motstånd från allmogens sida. "Renåns afradsland" återfinnes både i 1649 och 1666 års afradsordning såsom Öhborna tillhörigt sedan gammalt. Fem Öhbönder böxlade detta land för 5 riksdaler 1666 och gränserna kan man studera i följande specifikation:
"det sträcker sig uti sin längd och widd ifrån Rufkullen och i högsta Gammelhöjden, derifrån ock i Swaneberget, dädan och i högsta Dragekiählen, sedan derifrån mitt igenom till Foleskiersryggen."
Efter denna uppräkning skulle det således finnas föga utrymme för finnar varken vid Hillsand eller vid Renålandet.

Den finnvänlige landshövdingen Carl Sparre lät i alla fall utfärda brev åt Göran Mattson på Opwatnet. Öhbönderna motsätta sig detta flera gånger och påvisa, att platsen ifråga endast ligger 1 1/2 mil från deras bolby, varigenom nedsättningen blir till verklig skada för dem. Vid extraordinarie tinget 1674 begära de också, att finnens utsäde på svedjeland där på Renålandet bör tagas i arrest.

Det var givet att en så pass stor by som Öhn behövde sina utmarker ganska väl. När det blir så kraftigt mothugg, gå finnarna här en annan väg. Liksom deras landsmän Olufssönerna (se tex ana X:81, ID 592) en gång köpt en bondgård på Strömsflaten, uppträder nu Matts Jöransson på 1679 års ting och uppbjuder Lars Broddesons hemman i Äspnäs gamla odalby, som har sina utmarker bl.a. även i Renån.

Hustruns namn är ej med säkerhet känt, ej heller hans barns /Gothe)

Jöran gifte sig med Elin Göransdotter, X:122.

De fick följande barn:
i. Jakob (ca1645-)
316 ii. Mats, IX:61 (1650-1717)
iii. Pål (1662-1712)

633 Elin Göransdotter, X:122. Född ca 1620. Bostad: Renån, Ström.

Källor: Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 260
Gå till anträdet

Elin omnämns i Äspnäs år 1683 i Husfolkets boskapslängd. Hon bör vara änka eftersom hon har egna djur. Kanske Mats Jöranssons mor.

634 Arvid Jönsson, X:123.  Född i Öhn , Ström. Arvid dog för 1692 i Öhn , Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Öhn, Ström.

Källor: Georg Hansson, Öhn 26 och 24
(far 1048)
Gå till anträdet

Efter Arvid Jönssons död tvistade Mats Göransson, IX:61 (dottern Göles IX:62, make) med Jöns Arvidsson om arvet efter Arvid Jansson. Enligt Mats bestod arvet av 21 daler silvermynt, en ko och sex får, en handkvarn, en kokgryta samt andra kärl och något korn. Jöns svarade att det bara fanns 18 daler i pengar. Han berättade också för häradsrätten, att "fadern var hos Matts så länge han orkade arbeta, och sedan så gått som förskiuten, och gav sig altså hoos sonen, där han längie lågh siuk i sin höga ållder, och behövde stoor skiötzell, och i gode mäns närvaru testamenterat honom all sin ringa ägendom". Protokollet i detta mål avslutas sedan:
"Parterne förlijchtes sålledes, at Jöns Arfvedsson utlåfvadhe till nästkommande Kindersmässa i ett för allt betalla tre dahl. S.m:tt till Mattes Jöransson, hwarmed han för prätenderade arff war nögder, och därpå gaf Jöns honom sin handh."

Barn:
i. Jöns (-1750)
317 ii. Gölu, IX:62 (1653-1724)

672 Mårten Nilsson, X:161.  Född 1620 i Ledusjö, Nordmaling. Mårten dog 1706-11-30 i Sunnansjö, Nordmaling. Yrke: Bonde. Bostad: Nyåker, Nordmaling.

Källor: Tyko Lundkvist RoR sid 159; TLÖ sid 60, 61, 144, 180-82 och 218
Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Leif Boströms mors antavla, nr 946.
(far 1344)
Gå till anträdet

Mårten Nilsson inflyttade 1650 från Ledusjö för att varaktigt uppta Nyåker till bruk efter 20 års närmast total ödeläggning. Endast mot gräsgäld hade några slagit hö på de gamla lindorna, däribland orrbölefinnen Eskil Hindersson. Om Mårtens förfäder haft något med sekelskiftets nyåkerfolk att göra vet vi inte.

Mårten Nilsson brukade 12 seland i Nyåker till 1694, då han sålde hälften till sin son Anders Mårtensson. Övriga söner fick söka sig hemman i andra byar, men en dotter, som sannolikt hette Brita (ID 693), blev gift med finnen Matts Mattsson (ID 692) i Agnäs och efter dennes tidiga död och änkans omgifte upptog Mårten Nilsson dottersonen Per Mattsson (ID 346) som fosterson. När Mårten Nilsson år 1695 skiftade boet ifrån sig till barnen, fick Per Mattsson ta emot den andra hälften av Nyåkershemmanet mot att "förstå det gamla folket".

Mårtens hustru avled före 1699. Trots att gamle Mårten hade både Anders och Per Mattsson kvar i Nyåker, flyttade han nu till dottern och mågen, Karin och Johan Ersson i Sunnansjö, där han avled 1706.

Mårten gifte sig med Cecilia Hermansdotter, X:162.

De fick följande barn:
693 i. Brita, X:182
ii. Karin
336 iii. Nils, IX:81 (~1648-1735)
iv. Anders (1650-1716)
v. Jon (~1655-1709)
vi. Herman (1660-1744)

673 Cecilia Hermansdotter, X:162.  Född i Orrböle, Nordmaling. Bostad: Nyåker, Nordmaling.

Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Leif Boströms mors antavla, nr 947
(far 1346; mor 1347)
Gå till anträdet

Heter enligt Leif Boström Anna i förnamn.

688 Olof Svensson, X:177.  Född 1603 i Brattsbacka, Nordmaling. Olof dog i Brattsbacka, Nordmaling. Yrke: Bonde. Bostad: Brattsbacka, Nordmaling.

Källor: Tyko Lundkvist RoR sid 125; TLÖ sid 180 och 217
Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
(far 1376)
Gå till anträdet

På 1500-talet var Brattsbacka skattlagd för 46 seland, men under 1600-talet brukades endast 12 1/2 sel. av bonden Olof Svensson och denne delade sitt hemman mellan sönerna Sven och Jon. Sven flyttade dock till Mullsjö för att överta Olof Ers ödehemman och Jon sålde sitt hemman till Matts Hindersson.

Olof Svensson var först gift med NN Hermansdotter som dog ca 1655. De hade barnen:
· dottern Rakel född 1639, död 1733
· dottern Anna (X:188 ID 699), född 1654, död 1744

Olof Svensson var därefter gift med Rågärd Jonsdotter, som var dotter till Jon Olofsson i Öre. De hade
· sonen Jon (IX:89 ID 344) född 14 maj 1658, död 20 mars 1731

Nog hade Olof Svensson samröre med finnar och hustrun Rågärd brukade läsning för husdjur på finnars vis, men ändå är tydligen ursläkten i Brattsbacka av gammal svensk stam. Man kan nämligen följa en namnserie Olof Svensson - Sven Olofsson ända tillbaka till Olof Ersson, som var nämndeman år 1500.

Olof gifte sig med Rågärd Jonsdotter, X:178.

De fick ett barn:
344 i. Jon, IX:89 (1658-1731)

689 Rågärd Jonsdotter, X:178.  Född 1618 i Öre, Nordmaling. Bostad: Brattsbacka, Nordmaling.

Källor: Tyko Lundkvist: Olåt och munbruk, sid 70-71
Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
(far 1378; mor 1379)
Gå till anträdet

Hur illa det kunde gå för ryktesspridare fick Mårten Nilsson i Nyåker (ID 672) och Johan Eskilsson i Orrböle, Nordmaling, erfara 1665, då hustru Rågärd Jonsdotter, Olof Svens, i Brattsbacka angavs ha kommit i rykte för trollkonst och lövjeri. "Åtskilliga hava fuller haft misstankar till henne Rågärd sedan hon dit i fjärdingslandet kom, över det hon större nytta än andra haft av sin boskap". Mårten och Johan hade på kyrkvallen beskyllt henne för lövjeri (= trolldom för att bättra sin jordiska välfägnad) och till och med hotat tingföra henne. När de nu stod mitt emot henne på tinget kunde de inte binda henne för något brottsligt och av prästerna fick hon gott vitsord. Efter lag och domarregler dömdes hon fri från tillmälet, medan de som bragt henne i rop och rykte sakfälldes efter tingmålabalken till 40 markers bot treskiftes (= att delas på tre - t.ex. kungen, länsman och kyrkan). (DB 1669 13/2, Nordmaling)

690 Johan Eriksson, X:179. Född 1630. Johan dog 1685 i Movattnet, Själevad. Yrke: Bonde. Bostad: Movattnet, Själevad.

Källor: Tyko Lundkvist RoR sid 173 och TLÖ sid 217
Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Gå till anträdet

Johan Eriksson var finnbonde f. omkr. 1630 i Movattnet och förekommer här som bonde 1663 och fram till 1685, då han avled.

Johan Eriksson var en av de tre bönder 1668 som förgäves försökte få Pål Pålsson (se ID 698) att fånga stortjuven Gubb-Johan.

Johan gifte sig med Karin Simonsdotter, X:180.

De fick följande barn:
i. Anna
702 ii. Erik, X:191 (1659-1728)
345 iii. Rakel, IX:90 (1663-1748)

691 Karin Simonsdotter, X:180.  Född 1625 i Gottne, Själevad. Karin dog 1699 i Movattnet, Själevad. Bostad: Movattnet, Själevad.

Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
(far 1382; mor 1383)
Gå till anträdet



Föregående * Nästa

Innehåll * Index * Efternamn * Kontakt