2048 Nils, XII:1. Född i Näset, Ström. Nils dog eft 1571 i Näset, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Näset, Ström.
Källor: Strömsboken, Näset 1
Gå till anträdet
Som första namn upptas i jordeboken för år 1546 Nils i Näset. Han betalar detta år två hermelinskinn i skatt och ett ekorrskinn i arrende. Detta arrende gällde fiskevatten och jaktmarker vid Ringvattnet. Arrendetrakten delades av Näset, Tullingsås och Bredgård.
1565 års räkenskaper upptar fortfarande Nils som ägare till Näset och detta år betalar han 1 mark i skatt och 3 öre i arrende (1 mark = 8 öre).
År 1566 betalar Nils 3 spann säd i kyrkotionde.
Nils nämnes bland lagrätte män 1567 och efterträddes troligen i slutet av 1560-talet av Erik Nilsson.
Barn:
| 1024 | i. | Erik, XI:1 (<1570-) |
2083 Anna, XII:36. Bostad: Öhn Ström.
Källor: Georg Hansson, Öhn 19
Gå till anträdet
På hemmanet nr 4 bodde änkan Anna vid 1600-talets början. Efter henne brukas gården av mågan Anders Mårtensson. I "Räfsten med jämtarna 1613" får vi nämligen veta, att hemmanet om två tunnors utsäde är hustruns arvejord.
Barn:
| 1041 | i. | Maren Mareta, XI:18 |
2088 Mickel Persson, XII:41. Yrke: Bonde. Bostad: Gärde, Ström.
Källor: Georg Hansson, Gärde 9
Gå till anträdet
Ägare fram till 1642
Enligt den längd som gjordes upp när "garnisionsskatten" för år 1628-29 skulle krävas in till den danska kronan kan man se vilken gård i varje by som troligen är äldst. Där står nämligen: "Af den förste som er boendis paa hver gammel gaard, skrefvit och taxerit for 1/2 Rigsdaler" samt "och er hver, da flere dis paabögder, taxerit for 1 Rigsort".
I Gärde är det Mickel Pedersen som betalat den halva riksdalern.
Mickel gifte sig med Karin Jönsdotter, XII:42.
De fick följande barn:
| 1044 | i. | Per, XI:21 | |
| ii. | Jöns |
2089 Karin Jönsdotter, XII:42. Bostad: Gärde, Ström.
Källor: Georg Hansson, Gärde 9
Gå till anträdet
2096 Jon Pedersen, XII:49. Jon dog i Öhn , Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Öhn, Ström.
Källor: Georg Hansson, Öhn 24
Gå till anträdet
Barn:
| 1048 | i. | Jens, XI:25 |
2128 Michael Ersson, XII:81.
Född ca 1540. Michael dog i Näset, Fjällsjö. Yrke: Bonde. Bostad: Näset, Fjällsjö.Källor: Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar, Näset 1.
Bertil G. Johnsson, Rötter Tåsjö 12/3 2003 och Familj D6
(far 4256, mor 4257)
Gå till anträdet
Bonde på Näset 1 i Fjällsjö.
Brukare 1567-1598; kyrkotiende 1571
Dömd till böter 1579, 1583 och 1584.
Barn:
| 1064 | i. | Erik, XI:41 (1582-) | |
| ii. | Johan (ca1590-) | ||
| iii. | Per (1590-) | ||
| iv. | Anders (ca1590-) |
2132 Örjan Svensson, XII:85.
Född ca 1530 i Jansjö, Fjällsjö. Örjan dog eft 1603. Yrke: Bonde. Bostad: Jansjö, Fjällsjö.Källor: Skogsjös anfäder nr 2532
Per Persson; Vad som i Jansjö sig tilldragit haver under 450 år, sid 8.
Agneta Olofsson; Fjällsjö byar och gårdar 1600-1800, Jansjö 1.
Bertil Johnson, Familj D4
(far 4264)
Gå till anträdet
Bonde på Jansjö 1, Fjällsjö
Nämnd 1558-1603.
Örjan eller Göran som han även skrivs var 1560 ensam ägare av Jansjö by och skattade i tionde ett spann korn och två gråverk.
När man beräknade skatten räknade tiondemännen, som var två edsvurna män, skylarna på åkern, tröskade en och multiplicerade resultatet med antalet skylar. Tiondedelen av detta resultat utgjorde då skatten. Göran hade detta år fyra kor.
Att det var svårt för bönderna i Fjällsjö erkände nog också myndigheterna. Under de värsta åren på 1600-talet fick de privilegiet att leverera skatten i torkad fisk (gäddor).
Göran brukade hemmanet under ett 40-tal år och torde ha förbättrat det så att han kunde låta sönerna Hans och Olof dela det. År 1620 hade Olof sex kor, sex getter, fem får och en gris. Hans hade sex kor, tre getter och sex får.
Barn:
| i. | Hans | ||
| 1066 | ii. | Olof, XI:43 (ca1580-ca1635) |
2136 Seger Segersson, XII:89.
Född ca 1555. Seger dog i Orrnäs, Fjällsjö. Bostad: Orrnäs, Fjällsjö.Källor: Bertil G. Johnson; Rötter Fjällsjö 12/3 2003
Bertil Johnson, Familj D2
(Far 4272)
Gå till anträdet
Seger Segersson är obelagd i handlingarna. Men han är den enda möjliga förklaringen eftersom Påhl Segerssons härstamning från Seger Nilsson är belagd och den ovan nämnde Pål, som avrättades. var son till denne.
Barn:
| 1068 | i. | Påhl, XI:45 (ca1580-) | |
| 3228 | ii. | Sten, XII:1181 (ca1580-) |
2144 Olof Larsson, XII:97.
Olof dog i Viksjö, Stigsjö sn. Yrke: Nybyggare. Bostad: Viksjö, Stigsjö.Källor: Bertil Johnson
Gothe, Finnkolonisationen sid 37ff
(far 4288)
Gå till anträdet
Finngårdarna i Viksjö tycks ha utvecklat sig både snabbt och kraftigt. Välstånd kunde iakttagas både på åker och svedjemarker, ävenså i ladugårdarna.
En intressant och detaljerad tidstypisk bild tecknas i 1620 års dombok för Säbrå. Då hölls ett riktigt finnbröllop uppe i Wiksjön, tyvärr med dråp, men det är just därför som detaljerna blivit kända. Oluf Larsson finne, med all sannolikhet boende på den s.k. Gammelgården i Viksjö, gjorde den 19 november 1620 bröllop åt en sin son, Oluf Olufson. På bröllopsgården fanns utom mycket finnfolk även prästen och åtskilliga sockenbönder. Sent på aftonen hemkom till gården en husfinne hos Oluf Larsson, Erik Erikson, vilken hade varit över till Medelpad att söka sig ett torpeställe där. Han hade i tre års tid bott inhyses hos Oluf med hustru i en "badstuffue". Denne Erik drack sig strax drucken, ehuru han icke var bjuden. Vittnen berättade, att Erik strax begynte förebrå sin hustru för en tjänstedräng på gården, Matts Nilsson från Rautalampi. Bruden var då sängledd och Erik såg att Matts dansade med Olufs legopiga Karin. Erik blev då vred och förebrådde drängen för samma misstankar som han hade mot sin hustru. Med en täljkniv i handen sökte han drängen. "Vakta dig, Matts!" ropade folket. Men den unge finnen svarade lugnt: "Jag hafver intet att wara rädd för Erik"... och satte sig därmed i högsätesvrån. Då kom Erik springande och slog honom med kniven uti axelbladet på vänstra sidan och skar av senorna. Drängen slog då med sin kniv efter Erik och träffade även honom i axeln, dock ej värre än att såret blev läkt efter sex dagar. Prästen band strax ett handkläde om drängens sår. Men förlikning kunde ej åvägabringas, utan drängen sade till Erik: "Om jag blifver god, skall jag giöra tigh så mycket igien!" Efter en månad dog drängen. Erik fängslades och fördes till Härnösands "kista", fängelset alltså. Men han lyckades gräva sig ut därifrån (flera finnar lyckades göra sådant denna tid) och rymde.
Eriks hustru kunde genom s.k. värningsed bevisa, att mannens misstankar saknade all grund. Utom hennes matmoder och matfader vittnade tio finnhustrur och pigor, som dagligen umgåtts med henne. Namnlistan är belysande. Underlagman Nils Bengtssons rapport är mycket grundlig. "Jag ransakade härom med alla finnars inhysesfolk, som altid där nogh är" skriver han bl.a. Två år senare får för övrigt Oluf böta kraftigt för just denna förseelse (DB 1622), att han "mot förbud intagit en hoop med finnar och lösgängare, som fiska och fara öfver alla böndernas skogar".
Oluf Larsson hade en rad söner, som måste betecknas som ovanligt vidlyftiga av sig, varför vi påträffa dem åtskilliga gånger, fast deras bravader mest utfördes långt från hemgården.
Vad välståndet på finngårdarna denna tid beträffar får vi här ett belysande exempel. År 1620 fanns hos Oluf Larsson: 2 hästar, 2 ston, 1 föl, 2 oxar, 2 tjurar, 24 kor, 2 stutar, 1 kviga, 36 får och 6 svin. Därtill uppges ett utsäde av 4 tunnor på åker och 4 tunnor på svedjeland. Den tätaste bonden i socknen hade samma år endast 20 kor.
Olof gifte sig med Kirstin, XII:98.
De fick ett barn:
| 1072 | i. | Jon, XI:49 (ca1590-<1646) |
2145 Kirstin, XII:98. Bostad: Viksjö, Stigsjö sn.
Källor: Tyko Lundkvist; Boken om Säbrå, sid 128
Gå till anträdet
I redovisningen av finnbröllopet 1620 noteras på två ställen att Olof Larssons hustru heter Kirstin
2160 Jon Jönsson, XII:113.
Född ca 1530. Jon dog i Terrsjö, Ramsele. Bostad: Terrsjö, Ramsele.Källor: Bertil Johnson, Familj D25
(far 4320)
Gå till anträdet
Barn:
| 1080 | i. | Jöns, XI:57 (1562->1638) |
2180 Jonas Erici Sparf, XII:133. Jonas Erici dog före 1565 i Hammerdal. Yrke: Kyrkoherde. Bostad: Hammerdal.
Källor: Sven Lundkvist (se ID 1090)
Lennart Bygdén; Härnösands stifts herdaminnen, sid 300
Bertil Hasselberg; Supplement till Härnösands stifts herdaminnen för pastoraten i Jämtland och Härjedalen, sid 108.
Gå till anträdet
I herdaminnet skrivs följande:
"Herr Jon (Joghen) Erichson (Sparf) [1533-48] var socknepräst i Hammerdal, då skattetinget om Vårfruafton purifictionis (1 febr.) 1533 hölls i Hammerdals prästgård i närvaro av landets dåvarande länsherre, riddaren Vincentius Lunge (DN 14 n. 717). Han deltog såsom bisittare i en dom ang. khdens i Undersåker rätt till halfva fisket i Laxån år 1548.
Enligt traditionen skulle hans evangeliska predikningar illa tålts af åhörarne, som vid något tillfälle jagade honom ur kyrkan till prästgården. Då han äfven där ofredades, retirerade han till ett loft, beväpnad med en dalbila, med hvilken han högg och försvarade sig mot de anfallande. När församlingsborna häröfver klagade hos biskopen i Trondhjem, lär han ha svarat: "En herde måste märka sina får på det att han desto bättre kan känna dem igen."
Att han varit 4 gånger gift och haft 24 barn hör väl till de illvilliga utläggningar, för hvilka de lutherska prästerna vanligen voro föremål i reformationens brytningstid.
En son till Erik Jonae Sparf blev khde här".
Bertil Hasselberg ger följande kompletterande information:
"Bland barnen tillägges två döttrar, gifta med Lars i Bye och Sjul (Siuor) i Gisselås i Hammerdal, vilka år 1601 bevittnade ett köpebrev åt svågern herr Erik Jonsson, enligt dombok 1628 (JDL 1 s. 248)".
Barn:
| 1090 | i. | Erik, XI:67 (-1607) | |
| 2297 | ii. | Dotter 1, XII:250 (-1614) | |
| iii. | Dotter 2 |
2182 Peder Eriksson, XII:135. Född omk 1540 i Söre, Lit. Peder dog i Söre, Lit. Yrke: Bonde, nämndeman och länsman. Bostad: Söre, Lit.
Källor: Björn Espells databas
Gå till anträdet
Barn:
| 1091 | i. | Seborg, XI:68 (1565->1628) | |
| ii. | NN | ||
| iii. | NN (1570-) | ||
| iv. | Kiersten |
2192 Jöns Svensson, XII:145. Jöns dog för 1613 i Tullingsås, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Tullingsås, Ström.
Källor: Georg Hansson, Tullsås 32
Gå till anträdet
Omnämnd i tiondelängderna 1600 och 1608
Barn:
| 1096 | i. | Daniel, XI:73 (-<1645) |
2196 Olof Eriksson, XII:149. Yrke: Bonde. Bostad: Tullingsås, Ström.
Källor: Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 381
Gå till anträdet
Barn:
| 1098 | i. | Jöns, XI:75 |
2208 Göran Svensson, XII:161. Yrke: Bonde. Bostad: Tullingsås, Ström.
Källor: Georg Hansson, Tullsås 1
Georg Hanssons anfäder
Gå till anträdet
Bonde på nr 1 i Tullingsås.
Nämns i tiondelängden 1600 och i saköreslängden 1601/02. Kanske densamma som nämns i sv. räkenskaperna 1564-71.
Redan på 1600-talet kallas hemmanet nr 1 för Nygården. Det torde betyda att det är den yngsta av de sju gårdarna i byn. Som brukare de första åren av seklet står Jörgen Svensson och efterträdare (fr.o.m. 1608) är förmodligen hans son.
Barn:
| 1104 | i. | Sven, XI:81 (-1645) |
2280 Olof Clawsson, XII:233.
Yrke: Bonde. Bostad: Risselås, Ström.Källor: Strömsboken, Risselås (inledningen)
Georg Hansson, Risselås 1.
(fader 4560)
Gå till anträdet
Olof Classon övertog hemmanet Risselås 1A år 1571.
Han var eventuellt far till Peder Olofsson, som brukade hemmanet 1600-1619, och hans bror Sven, som fick hemmanet 1646.
Barn:
| 1140 | i. | Sven, XI:117 (-1646) |
2284 Erik Björnsson, XII:237.
Erik dog före 1617 i Öhn, Ström. Yrke: Bonde. Bostad: Öhn, Ström.Källor: Georg Hansson, Öhn 6
Georg Hanssons anfäder
Räfsten med jämtarna 1613, sid 127.
(far 4568)
Gå till anträdet
Erik Björnsson var bonde på nr 2 i Öhn, Ström . Han nämns i tiondelängden år 1600. År 1611 blev han utskriven till svensk knekt (jfr Stor-Nils). Tre barn stod vid "Räfsten med jämtarna 1613" för hemmanet.
Erik gifte sig med Sigrid NN, XII:238.
De fick ett barn:
| 1142 | i. | Ingebrikt Brodde, XI:119 (-1655) |
2285 Sigrid NN, XII:238. Sigrid dog efter 1617 i Öhn, Ström. Bostad: Öhn, Ström.
Källor: Georg Hansson, Öhn 6
Georg Hanssons anfäder
Gå till anträdet
Sigrid står som änka i tiondelängden 1617.
2296 Lars Persson, XII:249.
Lars dog Efter 1601 i Bye, Hammerdal. Yrke: Bonde och länsman. Bostad: Bye, Hammerdal.Källor: Björn Espells anfäder
Hammerdalskrönikan 1988
Gunnar Englund; Hammerdals och Gåxsjös historia
Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll 1, s. 248 (Sven Lundkvist)
(far 4592)
Gå till anträdet
Lars Persson var bonde i Bye, Hammerdal. Han nämns 1601, då han beseglar svågerns jordinköp.
Lasse Persson köper 1588 en jordlott "Wollden" av Hammerdals kyrka för att det skall kunna byggas en ny kyrka i Hammerdal. Den gamla kyrkan hade brunnit. En värderingsnämnd på sex personer "Sifver Persön paa Gisleaas, Lasse Jonsön paa Sigaas, Christoffer paa Aasen, Lasse Jonsön på Hougaas, Erich Suendsön paa Eiedt, Jon Sifversön paa Vig" med lagman Nils Botulfsson i Spetsen hade värderat Vallen till 5,5 daler. Originalhandlingen är från 23 februari 1588. (Hammerdalskrönikan 1988)
Lars Persson var bondelänsman i Hammerdal före Anders Kristensson. (Hammerdals och Gåxsjös historia).
Lars gifte sig med Dotter 1 Sparf, XII:250.
De fick ett barn:
| 1148 | i. | Peder, XI:125 (-1638) |
2297 Dotter 1 Sparf, XII:250.
Dotter 1 dog efter 1614 i Bye Hammerdal. Bostad: Bye, Hammerdal.Källor: Björn Espells anfäder
Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll 1, s. 248 (Sven Lundkvist)
(far 2180)
Gå till anträdet