Född omk 1650 i Agnäs, Nordmaling. Mats dog 1680 i Agnäs, Nordmaling. Yrke: Bonde och båtsman. Bostad: Agnäs, Nordmaling.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Tyko Lundkvist TLÖ sid 214 och 223
Leif Boströms mors antavla, nr 472
(far 1384; mor 1385)
Gå till anträdet
Mats gifte sig med Brita Mårtensdotter, X:182.
De fick ett barn:
| 346 | i. | Per, IX:91 (1674-1741) |
693 Brita Mårtensdotter, X:182.
Född i Nyåker, Nordmaling. Bostad: Agnäs, Nordmaling.Källor: Utdrag ur Thors Bylunds släktdatabas "Angur".
Tyko Lundkvist TLÖ sid 214, 218-219 och 223.
Leif Boströms mors antavla, nr 473.
(far 672; mor 673)
Gå till anträdet
Brita Mårtensdotters andre make, Matts Pålsson, råkade illa ut enligt Tyko Lundkvist.
Pål Pålssons son Matts Pålsson gifte sig med Matts Mattsons änka, en dotter till Mårten Nilsson i Nyåker. Som styvbarn hade hon medfört Per Mattsson (ID 346) och Lars Mattsson. I äktenskapet föddes Anna Mattsdotter 1680.
Så hände olyckan. Byborna hade samlats en söndagsafton hos Pål Pålssons, sedan de varit på bönen hos Olof Mattssons. De språkade om svedjefällande och sådant som behövde planeras inför våren denna ödesdigra dag den 21 mars 1686. Så köpte de för 9 öre brännvin av värdinnan, vilket de söp i sig och började ordkasta om en båt, som grannen Hindrik Mårtensson olovligen lånat och rott över ån med. Hindrik tilltalar Matts´ styvson Lars hårt, att om han inte vaktade korna så att de höll sig borta från hans slåtter, så skulle han piska honom. Och så fortsatta de att träta om getningen och Hindrik försöker slå Matts över bordet med knytnäven mot huvudet och axeln. Så stiger de båda ut på golvet och när Hindrik ropar: "Du hund kom hit", så går Matts mot honom och tänker märka honom litet. Hindrik tar emellertid Matts i håret och då tar Matts fram täljkniven och skär honom flera sår, som tog värre än han tänkt i bröstet, kinderna och ena axeln. Hindrik föll ihop och låg till sängs 8 dagar, tills han den 28 mars avled.
Matts besökte Hindrik på dödsbädden och sökte förlikning. På tinget bad han om nåd att få njuta livet för sin hustrus och barns skull. Han ville gärna förlika sig med Hindriks änka, ty Hindrik och Matts var ju syskonbarn, Hindriks mor Beata och Mats far Pål var syskon.
Olof Mattsson, också han kusin, vittnar att alla byborna varit samlade hos honom för att hålla bön mässotiden, eftersom de inte kunde komma till kyrkan för den svåra och långa vägens skull, 7 gamla mil utur fjället. Det framkom att Matts också misstänkt Hindrik att ha förgjort hans boskap. Hindrik sades ha varit nog benägen att slåss, snarstucken och stormodig.
Häradsrätten dömde Matts Pålsson till döden för dråp i oträngt mål och utan rätta livsnöd, varandes därhos å färska gärning tagen. Hovrätten fick sedan ärendet, men dess utslag är okänt. Matts försvinner från Agnäs, troligen avrättad eller möjligen benådad till livstids fästningsarbete. Eftersom hans hustru gifter om sig längre fram, vet vi att Matts Pålssons liv förvisso var ändat, (DB 1686 2/6 fol 545).
Brita Mårtensdotters andre son med Matts Mattsson, dvs Lars Mattsson (bror till Per Mattsson; ID 346) råkade även han illa ut enligt Tyko Lundkvist.
Kyrkoherde Petrus Arctædius var ännu vid god vigör och anmälde tätt och ofta förseelser till rättslig näpst. Det var inte bara lösdriveri han inte tålde utan även oskickeligt leverne och fylleri, åtminstone på söndagarna samt i eget intresse även bristande kvicktionde. Han klagade 1694 över superi på kyrkvallen under helgdagar och angav drängen Lars Mattsson, som var avlidne Matts Mattsson son i Agnäs, den faderlöse stackaren, som före de vådliga knivhuggen 1686 (ovan) fick bannor av Hindrik Mårtensson för getningen. Nu var han i tjänst i Orrböle och hade första söndagen efter jul kommit drucken till kyrkan, där han under predikan kastade upp i kyrkbänken. Han erkände att han supit något brännvin i Levar, där han varit på gästabud. Ena vittnet sa att det bara var vatten, som kommit upp. Men det luktade "start brännwijn" sa Elias Isaksson från Järnås. Lars dömdes att sitta 14 dagar i kistan (arresten) och stå kyrkoplikt, eftersom han inte hade något att böta med (DB 1694 26/2 §3). Lars Mattson synes ha bott 1695-97 i Hummelholm och haft hemman där men blivit båtsman och därmed försvinner han från våra längder.
Brita Mårtensdotter var, enligt Leif Boström, gift fyra gånger.
694 Per Olofsson, X:183.
Född 1640. Per dog i Håknäs, Nordmaling. Yrke: Bonde. Bostad: Håknäs, Nordmaling.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Tyko Lundkvist TLÖ sid 86-87 och 182.
(far 1388)
Gå till anträdet
Per Olofsson bråkade med en fjärdingsman enligt TLÖ sid 86-87.
Olof Jakobsson, som var fjärdingskarl, hade söndagen före fastlagssöndagen 1683 varit på Kyrkovallen och blivit antastad av Per Olofsson i Håknäs och Jacob Isaksson i Mo, som sade att han som uppburit en hop penningar på socknens vägnar inte redovisat dem, samtidigt som de hade stött och skuffat honom. Jakob menade på tinget att han endast velat ha reda på vad Olof uppburit i betalning som vederlag för skjuts och gästning. "Gud vet vad penningarna taga vägen som I uppburit, det vore intet för mycket att I gjorde reda därför, så att socknen finge njuta därav". Det var inte bara han utan hela allmogen, som begärde detsamma. HR bestämde att Olof Jakobsson och andra som uppburit vederlagen skulle göra räkenskap först i sockenstugan och sedan vid tinget (DB 1683 23/3).
Barn:
| 347 | i. | Sigrid, IX:92 (1675-1723) |
698 Pål Pålsson III, X:187.
Född 1649 i Agnäs, Nordmaling. Pål dog 1729 i Agnäs, Nordmaling. Yrke: Bonde. Bostad: Agnäs, Nordmaling.Källor: Tyko Lundkvist RoR sid 175-176, 213 och 217 samt TLÖ sid 218 och 230.
Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
(far 1396)
Gå till anträdet
Pål blev 1683 anklagad av sin bror Matts. De hade 1681 suttit på samma hemman. Men nu hade Pål tagit ett golv ur Matts nybyggda stuga och själv använt det. Han hade dessutom bärgat en hel del av en humlegård som Matts fått efter fadern.
(Anmärkning: Att en humlegård anlagts här uppe i Agnäs redan av Påls far kan överraska. Det torde först ha varit efter 1645 års landsting, som allmogen började anlägga humlegårdar. Då förmanades "allmogen i gemen" på det högsta att vinnlägga sig om humlegårdar, "eftersom sådant leder till deras egen nytto och förkovring.")
Pål hade också tillvällat sig den bästa delen av en svedja, som de båda tillhopa fällt. Slutligen hade han gjort en bro över en bäck, som ligger mellan byn och svedjan, vilket lett till att boskapen gått över och gjort skada på säden.
Pål svarade härpå, att han endast tagit sin andel men erkände att han tagit bästa delen av svedjan och beträffande bron hade Anders Pålsson gjort den som Påls dräng. Pål dömdes ersätta och hjälpa sin broder. Dessutom förmanades bröderna att leva med varandra i enighet.
Finnarna Pål Pålsson och Johan Mattsson omnämns när de 1686 högg svedjeland 1 1/2 mil bort på allmänningen vid Agnsjöliden utan lov för att utvinna en halv tunna råg.
Ett exempel på hur finnarna höll ihop över stora områden är historien om tjuven Gubb-Johan, som reste runt i Ångermanland tillsammans med en strykarekona. Efter att ha besökt flera byar tog han sin tillflykt till f.d. viksjöfinnen Pål Pålsson i Agnäs, som hyste honom och konan oaktat att alla bönderna från Movattnet (se t.ex. ID 1404) och Gideå "hava varit till Pål och för honom uppenbarat tjuvnaden, som han Johan haver begångit". (DB 1668 13/8, § 4.) Nu ålade Rätten honom att innan nästa landsting skaffa fram tjuven, varom icke skall Pål likväl inställa sig och svara till tjuvnaden med 40 mark. Vi vet ej hur det gick för Pål eller Gubb-Johan.
En piga Brita Jonsdotter klagade 1688 över att hon måst fly ur tjänsten, sedan Påls hustru så illa hanterat henne med elaka förbannelser och förvitelser för den olycka att hon råkat bli med barn efter sänglag med den gifte mjösjöfinnen Matts Mattsson (ID 700). Hon fick svälta så att hon måste gå i gårdarna och tigga sig mat. Pigan, som uppges vara från Torrböle, fick faktiskt rättelse på tinget (DB 1688 27/2 §7).
Pål gifte sig med Anna Olofsdotter, X:188.
De fick följande barn:
| 349 | i. | Karin, IX:94 (1680-1754) | |
| ii. | Märta (1683-1753) | ||
| iii. | Rakel (1690-) | ||
| iv. | Sigrid (1695-1764) | ||
| v. | Daniel (1695-1725) |
699 Anna Olofsdotter, X:188.
Född 1654 i Brattsbacka, Nordmaling. Anna dog 1744 i Agnäs, Nordmaling. Bostad: Agnäs, Nordmaling.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
(far 688; mor 1399)
Gå till anträdet
700 Mats Matsson, X:189.
Född 1660 i Mjösjö, Nordmaling. Mats dog 1720 i Mjösjö, Nordmaling. Yrke: Bonde. Bostad: Mjösjö, Nordmaling.Källor: Tyko Lundkvist RoR sid 165-171, TLÖ sid 154 och 218.
Tyko Lundkvist; Olåt och munbruk sid 31.
Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Richard Gothe; Finnkolonisationen sid 90-91.
(far 1400; mor 1401)
Gå till anträdet
Om Matts Mattsson får vi i 1687 års dombok (24/10 § 12) veta att han var en "våldsam man". Han hade trots sin egen ungdom gift sig med en betydligt äldre kvinna, ja redan 1687 var hon ålderstigen, och det var ju ingen bra start. Sommaren 1687 tjänade Matts Mattsson "båtsmansåret" hos hustru Sissla i Agnäs och låg då med gårdspigan Brita Jonsdotter (se under ID 698), liksom han hemma i Mjösjö "haft beställning" med "stipigan" Karin Persdotter från Hummelholm.
Inför tinget klagar hustru Karin, som rest från sin man, på följande sätt: "En gång vid ån slog han mig med spö mycket illa, han tog mig i föttren, hölt dem i vädret och huvudet neder, piskade mig så länge på kroppen som han orkade". Han fick 1688 böta 24 mark silvermynt för att han "henne till sin vänstra hand och arm lam och lytter gjort". Sådan var han alltså Mjösjömannens son och till allt detta dömdes han även för olovligt umgänge med två pigor och fick plikta genom gatlopp. Sammanlagt skulle han ut med 276 silverdaler och 50 daler koppar. Han hade naturligtvis intet att böta med och fick därför plikta med kroppen.
Det tiotal sidor som domboken upptar om Matts Mattssons bedrifter dels mot sin gamla hustru, dels mot pigorna, ger värdefulla skildringar om livet på finntorpet. Här talas om loft och riga, där man hade sängar och låg, när det blev trångt i stugan eller "när det begynte drypa i stufvan". När det blev för hett i rigan gick man ut och svalkade sig i regnet eller gick och lade sig i en hölada. Gammelfolket bodde i en bod för sig själva står det.
En gång när hustrun hjälpte Matts hålla stången, när han skulle laga en släde, vred han armen ur led på henne så att den aldrig blev bra. "Förutan allt detta slog han mig en gång i huvudet så att jag blödde i tu dygn och så när dött min kos." Hustru Karin hade på 2 1/2 års tid rest ifrån honom och ville ej återvända "efter han så okristligen hanterat mig så rädder han tager livet av mig"
(N. Ång. doms. 1687 24/10 § 12; 1688 27-28/2, § 4).
Mats Matsson bedrev tillsammans med brodern Isac och 10 andra finnar från diverse byar en olaglig älgjakt, vilket redovisas vid 1707 års ting i Nordmaling. De har drivit några älgsdjur ur fiellet, vilka man fällt på Humleholmsskogen, där man även "hullade" (dvs gjorde upp) djuren. Älgjakt var förbjuden på orten. Jakten blev straffbar enligt 1681 års förbud och det blev böter med 50 daler för varje älg, eller sammanlagt 200 daler - ett ganska kännbart belopp.
Under de svåra krigsåren under Karl XII:s senare år råkade man ut för missväxt och nu gick finntorpen mot ödeläggning. Härom står i ödehemmanslängden för 1719: "Mjösjö N:o 1 1/4 mantal 6 sädesland, Matts Mattssons hemman, som blivit öde 1718 förmedelst åbons stora fattigdom och årliga missväxt, går nu och tigger, hemmanet legat obärgat 1719". Och så dog han 1720.
Mats gifte sig med Karin Hansdotter, X:190.
De fick ett barn:
| 350 | i. | Mats, IX:95 (1696-1717) |
701 Karin Hansdotter, X:190. Bostad: Mjösjö, Nordmaling.
Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Gå till anträdet
702 Erik Johansson, X:191.
Född 1659. Erik dog 1728 i Movattnet, Själevad. Yrke: Bonde. Bostad: Movattnet, Själevad.Källor: Tyko Lundkvist RoR sid 173
Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
(far 1404; mor 1405)
Gå till anträdet
Finnfamiljen Erik Johansson synes ha bott i Movattnet åtminstone åren 1685-1715. Erik Johansson var son till finnbonden Johan Eriksson f. omkr. 1610 i Movattnet, som förekom som bonde här 1663 och fram till 1685, då han avled.
Erik gifte sig med Elisabeth Larsdotter, X:192.
De fick följande barn:
| i. | Daniel (1687-1773) | ||
| 351 | ii. | Elisabet, IX:96 (1690-1736) | |
| iii. | Margareta (1695-) | ||
| iv. | Jon (1700-1767) | ||
| v. | Anna (1703-1791) |
703 Elisabeth Larsdotter, X:192.
Född 1653 i Rudsjö, Fjällsjö. Elisabeth dog 1740 i Movattnet, Själevad. Bostad: Movattnet, Själevad.Källor: Utdrag ur Thord Bylunds släktdatabas "Angur".
Bertil G. Johnson
(far 1406; mor 1407)
Gå till anträdet
740 samma som antavla nummer 604
741 samma som antavla nummer 605
742 samma som antavla nummer 300
743 samma som antavla nummer 301
751 Märeta Nilsdotter, X:240.
Född ca 1628 i Grelsgård, Ström. Bostad: Grelsgård, Ström.Källor: Georg Hansson, Familjer i Ström 1500-1820; Familj 66
(far 1502, mor 1503)
Gå till anträdet
Omnämnd i ML 1645 som barn. Möjligen gift med Per i Fjällsjö. Olof Abrahamssons i Gärde hustru Ragärd kan vara deras dotter (Domb 1700 Ht §32,
Barn:
| 375 | i. | Ragerd, IX:120 (1653-1720) |
768 Per Zackrisson, X:257.
Född ca 1630 i Östby, Gudmundrå. Per dog 1694-1706 i Tynnerås, Edsele. Yrke: Bonde och fjärdingskarl. Bostad: Tynnerås, Edsele.Källor: Skogsjös anfäder nr 404
Skogsjö; Släkt och hävd 1982-83 sid 31
Bertil Johnson, Familj H29
(far 1536)
Gå till anträdet
När Per Zackrisson vid tinget 26 mars 1672 begärde första uppbudet på det vid den tiden enstaka hemmanet i Tynnerås, uppgavs han komma "ifrån Össby och Gudmundrå Sochn". Han erhöll 21 jan 1675 fastebrev på 9 1/2 seland och jord i Tynnerås, som han köpt 3 jan 1672 av Johan Eriksson i Tynnerås, sedermera i Bölen, Fjällsjö sn. Per Zackrisson levde ännu 22 jan 1694 i Tynnerås, men omtalas som död vid hösttinget 1706.
Per gifte sig med Anna Pålsdotter, X:258.
De fick följande barn:
| i. | Zackris (1654-1732) | ||
| ii. | Per (-1735) | ||
| 384 | iii. | Pål, IX:129 (ca1665-1711) | |
| iv. | Brita (ca1670-1696) | ||
| v. | Anders (1675-1734) | ||
| vi. | Anna (1675-1747) | ||
| 390 | vii. | Pär, IX:135 (ca1685-1737) |
769 Anna Pålsdotter, X:258.
Född ca 1635 i Åbord, Högsjö. Anna dog eft 1692 i Tynnerås, Edsele. Bostad: Tynnerås, Edsele.Källor: Skogsjös anfäder nr 405
Bertil Johnson Familj H29
(far 1538; mor 1539)
Gå till anträdet
Levde ännu 1692.
772 Anders Isaksson, X:261.
Född ca 1615 i Ramneå, Edsele. Anders dog 1673 i Imnäs, Ramsele. Yrke: Bonde, soldat. Bostad: Rameå, Edsele.Källor: Thord Bylund, Per Näsström
Bertik Johnson, Familj G35
(far 1544; mor 1545)
Gå till anträdet
Anders gifte sig med Ingeborg Eriksdotter, X:262.
De fick följande barn:
| 386 | i. | Isak, IX:131 (1655-1729) | |
| ii. | Per (-<1695) | ||
| iii. | Erik | ||
| iv. | Johan | ||
| v. | Elias (-1695) | ||
| vi. | Britta |
773 Ingeborg Eriksdotter, X:262.
Född ca 1625 i Imnäs, Ramsele. Bostad: Ramneå, Edsele.Källor: Thord Bylund, Per Näsström
Bertil Johnson, Familj G 35
(far 1546, mor 1547)
Gå till anträdet
776 Olof Persson, X:265. Olof dog i Vallen, Ramsele. Yrke: Bonde. Bostad: Vallen, Ramsele.
Källor: Menker: Vallen 21
Gå till anträdet
Omnämnd 1673-1697
Barn:
| i. | Elias | ||
| ii. | Erik (-1756) | ||
| 388 | iii. | Gabriel, IX:133 (1680-1738) |
780 samma som antavla nummer 768
781 samma som antavla nummer 769
782 Jacob Eriksson, X:271.
Född ca 1650 i Moflo, Ådalsliden. Jacob dog i Ödsgård, Edsele. Yrke: Bonde och nämndeman. Bostad: Ödsgård, Edsele.Källor: Skogsjö, Familjer i Edsele, Ödsgård nr 3, 38-1-1, sid 94
Bertil Johnson, Familj H26
(far 1564)
Gå till anträdet
Jakob Eriksson, Moflo, Ådalsliden flyttade sedan till Ödsgård, Edsele.
Makan levde 1709 i Ödsgård.
Barn:
| 391 | i. | Brita, IX:136 (1681-1763) | |
| ii. | Anders (-<1730) | ||
| 893 | iii. | Märta, X:382 (1689-1772) |
784 Jöns Jonsson, X:273.
Född 1647 i Bjärme, Sättna. Jöns dog 1725 i Bjärme, Sättna. Yrke: Bonde. Bostad: Bjärme, Sättna.Källor: Helge Nyberg; Sättna: Bjärme 10 och 9
(far 1568; mor 1569)
Gå till anträdet
Jöns gifte sig med Kerstin Jonsdotter, X:274.
De fick följande barn:
| i. | Kristin (1680-1760) | ||
| 392 | ii. | Jon, IX:137 (1684-1751) | |
| iii. | Anna (1685-1719) | ||
| iv. | Johanna (1686-1743) | ||
| v. | Erik (1689-) | ||
| vi. | Märit (1694-1740) |
785 Kerstin Jonsdotter, X:274. Född 1647. Kerstin dog 1721 i Bjärme, Sättna. Bostad: Bjärme, Sättna.
Källor: Helge Nyberg; Sättna: Bjärme 10
Gå till anträdet
788 Erik Unesson, X:277.
Född 1656 i Nordansjö, Sättna. Erik dog 1694 i Nordansjö, Sättna. Yrke: Bonde. Bostad: Nordansjö, Sättna.Källor: Helge Nyberg; Sättna: Nordansjö 2 och 1
(far 1576; mor 1577)
Gå till anträdet
1683 gifte sig Erik med Karin Nilsdotter, X:278.
De fick följande barn:
| i. | Karin | ||
| ii. | Sara (1685-1751) | ||
| iii. | Kerstin (1689-) | ||
| 394 | iv. | Nils, IX:139 (1691-1737) | |
| v. | Elisabeth (1694-1774) |
789 Karin Nilsdotter, X:278.
Född 1654 i Bergsåker, Selånger. Karin dog 1728 i Nordansjö, Sättna. Bostad: Nordansjö, Sättna.Källor: Helge Nyberg; Sättna: Nordansjö 2 och Selånger: Bergsåker 1
(far 1578; mor 1579)
Gå till anträdet
Efter Erik Unessons död gifte Karin Nilsdotter om sig med Ivar Olsson. De fick sonen Erik född 1703 och död 1728.
790 Jon Andersson, X:279.
Född 1662 i Flata, Sättne. Jon dog 1749 i Flata, Sättna. Yrke: Bonde. Bostad: Flata, Sättna.Källor: Helge Nyberg; Sättna: Flata 10 och 9
(far 1580; mor 1581)
Gå till anträdet
Jon gifte sig med Karin Hansdotter, X:280.
De fick följande barn:
| 395 | i. | Brita, IX:140 (1690-1758) | |
| ii. | Anders (1693-) | ||
| iii. | Hans (1696-) | ||
| iv. | Anna (1697-) | ||
| v. | Karin (1699-1743) | ||
| vi. | Pär (1701-1757) | ||
| vii. | Clas (1702-1706) | ||
| viii. | Jöns (1708-1717) |