1 Barbro Regestad, I:1. Far 2, mor 3. Gå till anträdet Notiser: 9 okt 1929 - aug 1944. Hemmadotter i Söderby, Alunda. HT 1944 - VT 1948. Studier vid Humanistiska läroverket i Sigtuna med avläggande av studentexamen på latinlinjen. 1948 - 1952. Studier vid Uppsala universitet. Fil mag i engelska, franska, tyska och fonetik. HT 1952 - VT 1953 Adjunkt vid kommunala realskolan i Hällefors. HT 1953 - VT 1956 Adjunkt vid högre allmänna läroverket i Sollefteå. HT 1956 - VT 1962 Förste amanuens vid Engelska institutionen, Uppsala universitet samt tentamina för fil lic examen i fornengelska, medelengelska och nyengelska. HT 1962 - VT 1964 Bosatt i Genève, Schweiz. HT 1964 - VT 1966 Bosatt i Umeå. HT 1972 - HT 1978 Adjunkt vid Olandsskolan, Alunda. VT 1979 - VT 1980 Adjunkt vid Gottsundaskolan i Uppsala. HT 1980 - VT 1993 Adjunkt vid Katedralskolan i Uppsala. Den 19 jun 1954 gifte sig Barbro med Bengterik Ronne ,i Alunda. De fick följande barn:
Andra generationenDenna sida ingår i Barbro och Bengterik Ronnes släkthemsida Far 4, mor 5, dotter 1. Gå till anträdet Vigd: 18 aug 1923 av kyrkoherden Fingal Hillström. Montören Albin Zakeus Johansson från Söderby, Alunda och hemmadottern Agnes Margareta Holmgren. Lysning 8, 15 och 22 juli 1923. Bådas muntliga begäran och samtycke. För mannen äktenskapsbetyg från Alunda av 6 juli 1923. (Upplandstuna Lysnings- och vigselbok 1923 [SOR]. Notiser: 23 aug 1891 - 1 aug 1914 Hemmason i Söderby, Alunda. Läsåret 1911/1912 Kurs vid KPS (Kristinehamns Praktiska Skola). 1 aug 1914 - 1915 Borstbinderiarbetare vid AB Tunelius Borst- och Penselfabrik i Högbo, Tierp. 1915 Genomgången troppchefsutbildning vid Kungl. Upplands Infanteriregemente. Apr 1915 - juni 1915 Studieresa till Tyskland som bortbinderiarbetare. En planerad liknande resa till England sommaren 1916 fick inställas på grund av kriget. 1916 - 1919. Diverse elektriska installationsarbeten vid AB Tunelius Borst- och Penselfabrik, samt i byarna Fresta, Jortslunda och Skoby. April 1919 - april 1920. Anställd vid AB Petterssons och Hammars elektriska installationsbyrå för arbete med landsbygdsanläggningar. 11 april 1920 Anställs som föreningsmontör vid Södra Alunda och Tuna Elektriska distributionsförening. 13 juni - 19 juli 1927 Genomgången yrkeskurs för elektriska installatörer i Härnösand. 1923 - 1930 Bosatt i Ål, Alunda. 1930 - 7 mars 1958 Bosatt i Nyhem, Söderby, Alunda. 1940-1952 Hemvärnsområdesbefälhavare för området Alunda-Ekeby. I dödsrunan skrivs följande: "Elmontören Albin Johansson, Nyhem, Alunda, har avlidit i en ålder av 66 år. Sin huvudsakliga livsgärning uträttade han som föreningsmontör inom Södra Alunda & Tuna elektriska distributionsförening, vilken gärning han föredömligt skötte i 32 år och som renderade honom Patriotiska sällskapets guldmedalj. Inom det kyrkliga arbetet har han även tagit livlig del, bl.a. som mångårig ledamot inom kyrkofullmäktige. I yngre dagar läste han till sig icke föraktliga kunskaper som amatörbotanist. Med sin humoristiska livssyn var han mycket omtyckt inom vänkretsen." Dödsorsak: Cancer 67 år Källor: (Alunda AI nr 10 1886-95 sid 179; AII nr 2 1896-1905 sid 511; AII nr 4 1906-1915 sid 424; AII nr 6 1916-25 sid 438, sid 511 [SOR]). Den 18 aug 1923 gifte sig Albin med Agnes Holmgren, II:2 ,i Upplandstuna. De fick följande barn:
3 Agnes Holmgren, II:2. Far 6, mor 7, dotter 1. Gå till anträdet Vigd: 18 aug 1923 av kyrkoherden Fingal Hillström. Montören Albin Zakeus Johansson från Söderby, Alunda och hemmadottern Agnes Margareta Holmgren. Lysning 8, 15 och 22 juli 1923. Bådas muntliga begäran och samtycke. För mannen äktenskapsbetyg från Alunda av 6 juli 1923. (Upplandstuna Lysnings- och vigselbok 1923 [SOR]. Notiser: 21 jan 1900 - 18 aug 1923 Hemmadotter i Karlberg, Upplandstuna. 18 aug 1923 - 1930 Bosatt i Ål. Alunda. 1930 - 31 aug 1980 Bosatt i Nyhem, Söderby, Alunda. Agnes var mycket anlitad och uppskattad när det gällde att laga mat och allmänt hjälpa till vid bjudningar i hemmen. Hon var aktiv i Röda korset och tjänstgjorde där som kassör under 13 år. Tredje generationenDenna sida ingår i Barbro och Bengterik Ronnes släkthemsida Far 8, mor 9, son 2. Gå till anträdet Vigd: (1sta giftet). 31 dec 1885. Johan Johansson i Söderby och Katarina Johanna Mattsson, piga därsammanstädes. Lysning 8, 15 och 22 nov 1885. Mannen närvarande lämnade skriftligt medgivande av kvinnan. Vigde av J. J. Rydberg (Alunda E:1 1885, lysning nr 23, vigde nr 27 [SOR]) Johan och Johanna hade en son Johan Elov född 13 oktober 1836, död 16 april 1956. (2dra giftet). 27 okt 1888. Johan Johansson, hemmansägare i Söderby och Anna Lovisa Mattsson, piga i Söderby. Lysning 9, 16 och 23 sept 1888. Mannen avlämnade skriftligt medgivande av kvinnan samt företedde ordentligt avvittringsbevis. Vigda av B. G. Bergman (Alunda E:I 1888, lysning nr 11, vigde nr 12 [SOR]) Död: 24 april 1928. Hemmansägaren Johan Johansson i Söderby, död av blodsjukdom. Dr Oredsson. Begraven 6 maj 1928 i Alunda (Alunda F:2 1928 nr 19 [SOR]) Notiser: 4 maj 1861-23 aug 1882: Hemmason i Söderby nr 5, Alunda. Efter faderns Per Perssons död 1865 brukas och arrenderas gården 1866-70 av soldaten Syd på Söderby nr 1; 1870-71 av Johan Eriksson på Söderby nr 1; 1871-82 av Carl August Carlsson och hans hustru Carolina Kristina Örnberg samt fem barn. 23 aug 1882-24 apr 1928: Hemmansägare i Söderby nr 5 1/4 mantal frälse. Frälseränta 5 2/3 mantal; ägare kammarherre C. T. Brannerhjelm; 1/3 mantal ägare Gimo Bruks AB. Enligt kvittensbok för frälseränta arrenderade Per Persson (i Söderby?) Söderby nr 5 1882-84. Konfirmerad 1876 1876, 1886. Omnämnt i förhörsböckerna att Johan Johansson hör illa. Johan bytte efternamn från Persson till Johansson eftersom det i Söderby redan tidigare fanns en person som hade namnet Johan Persson Utdrag ur Walfrid Domars skrift: SÅ VAR LIVET DÅ Något om livet i Söderby vid 1900-talet början (tot 43 sidor). Avsnitt vari behandlas Walfrids far Johan Johansson: "Min pappa föddes i Söderby den 4 maj 1861. Fadern, Per Persson, ägde 1/4 mantal i byn. Han dog redan vid 34 års ålder, förblödde efter att ha huggit sig i benet. Hans hustru, alltså min farmor, Brita Stina Andersdotter, var från Furuby. Efter makens bortgång flyttade farmor till sin bror i Furuby, där pappa således växte upp. Som yngling vistades han hos en farbror i Spångbyn, tills han blev gammal nog att överta fäderne-gården, som sannolikt hade utarrenderats efter farfars död. Pappa skulle säkert ha velat ägna sig åt något annat yrke, t.ex. snickarens, men för den som ärvt ett hemman fanns på denna tid knappast något val. Gården utgjorde från början endast 12 tunnland och gav en knapp utkomst. Den 13 maj 1889 inköpte därför pappa en lika stor närbelägen hemmansdel för 2 300 kronor av änkan efter Jan An-dersson, Anna Brita Andersdotter. Hon betingade sig därutöver vissa naturaförmåner, främst ved. På köpekontraktet satte änkan sitt bomärke och tecknade pappa och mamma sina namn. För gårdsköpet upptog pappa ett hypotekslån. Gårdarna i Söderby var skyldiga att alltefter sin storlek betala s.k. hemmansränta till godsäga-ren på Rungarn. Ursprungligen var det fråga om naturaleveranser, men de hade vid denna tid om-räknats till kontanta belopp. Räntan utgjorde för pappas del ca 100 kr, för dåvarande förhållanden betydande summa, så litet kontanta medel man hade att röra sig med. För att anskaffa pengarna brukade pappa sälja råg i Uppsala. Numera är hemmansräntan inlöst med statens hjälp och belastar ej längre hemmanen. Vid sin mors död fick Elov ärva värdet av halva gården. Denna pappas skuld till Elov förrän-tades icke men pappa förde i egenskap av Elovs förmyndare noggranna anteckningar om summans storlek jämte ränta. Ett tag var läget sådant att Elov rådde om det mesta i gården. Men tiderna för-bättrades och priserna på lantbruksprodukter steg starkt under första världskriget. Så kunde pappa en dag betala hela sin skuld till Elov. Jag minns ännu hur pappa plockade fram den ena tusenlappen efter den andra och jag minns hans triumferande min. Sin största glädje och tillfredsställelse hade pappa när han stod i snickarbod eller smedja. Han var händig, hade trähuvud som man sade, och med hjälp av enkla verktyg åstadkom han många fina hantverksprodukter. I affärer var han inte framstående, kanske därför att han trodde alla människor om gott. Vid ett tillfälle köpte pappa en häst av närmaste granne, och trodde honom på hans ord att hästen var felfri. Det visade sig, som grannen väl visste, att hästen var istadig, d.v.s. vägrade ibland att gå, och var-ken lock eller pock hjälpte. Hästen måste därför säljas med förlust. Pappa hade mycket gott förstånd och var intresserad av det mesta men gick helst i tankarna till gamla tider. Han läste mycket, men något större urval av böcker och tidningar fanns naturligtvis inte i vårt hus. Han läste allt det lilla som fanns, från bibeln till kåserier av Ture S. i Östhammars tidning. I sällskap var han mycket handikappad. I unga år hade han haft scharlakansfeber och som sviter efter den hade han att dras med dålig hörsel. Särskilt i blåsväder hade han svårt att höra. Inom familjen hade vi två röstlägen, ett vid samtal då pappa var med och ett annat då vi pratade med varann. Genom sin nedsatta hörsel var det mycket som undgick honom, och han blev tyst och tillbakadragen, detta senare överensstämde kanske också med hans allmänna läggning. Han var väl inte vad man menade religiös, men han hade en djup förtröstan till en högre led-ning och den Vår Herre-tro, som hjälpt så många redliga män i livet och döden. Pappa var ganska vidskeplig och berättade gärna om spöken och underliga händelser, och han trodde på skrock, även om han själv inte upplevt något övernaturligt. Vissa för oss naturliga handlingar fick inte utföras och andra måste utföras på visst sätt. En häst skulle ledas i skaklarna från viss sida. Glömde man något fick man inte vända och hämta det. En gång var pappa på väg till speceriaffären i Skoby. Han hade inte gått långt förrän han upptäckte att han glömt pengarna. Eftersom han inte ville vända om, ropade han på oss att komma med penningpungen. Farfar hade varit absolutist, vilket var ovanligt på hans tid. Pappa fortsatte på samma sätt. Men som han naturligtvis trodde på gamla huskurer kom han på äldre dar då ohälsan kom att som medicin använda en sked konjak och ett rått ägg. Liksom de flesta använde han snus i näsan. Pappa var ovanligt lång en tre alnars karl men blev tidigt böjd. Han var blåögd och ljus-hårig, men håret blev snart tunt. När han gick i lugn takt t.ex. då han såg på grödan under sön-dagarna gick han med händerna på ryggen och med långa nästan stampande steg. I stort sett hade han god hälsa fram till 60-årsåldern. Det var antagligen en blodsjukdom, troligen blodkräfta, som då sakta försvagade hans krafter. Endast en gång tog man hem läkare som då konstaterade dåligt blod. Till sjukhuset ville han inte. När slutet kom den 24 april 1928 gick han stilla och nästan omärkligt över gränsen. Vid jordfästningen i Alunda kyrka bars han till graven av fyra sö-ner och två Dödsorsak: Blodsjukdom 67 år Källor: (Alunda AI nr 2 1861-65 sid 167; AI nr 4 1866-70 sid 111; AI nr 6 1871-75 sid 121; AI nr 8 1876-85 sid 186; AI nr 10 1886-95 sid 179; AII nr 2 1896-1905 sid 511; AII nr 4 1906-1915 sid 424; AII nr 6 1916-1925 sid 438 [SOR], AII nr 7 1926 (Sekretessgräns vid 1926) [SOR 1998]) Den 27 okt 1888 gifte sig Johan med Anna Lovisa Matsdotter, III:2 ,i Alunda. De fick följande barn:
5 Anna Lovisa Matsdotter, III:2. Far 10, mor 11, son 2 Gå till anträdet Döpt: 20 dec 1859. Faddrar: Bonden (farbrodern) Erik Larsson och dess hustru Anna Stina Jansdotter i Prästbyn, samt arbetskarlen Anders Edling och Pigan Johanna Ersdotter i Svensarvet. Närvarande vid förlossningen Enkan Tranberg på Transätra ägor. (Morkarla C:4 1859 nr 37, sid 45 [SOR]) Vigd: 27 okt 1888. Johan Johansson, hemmansägare i Söderby och Anna Lovisa Mattsson, piga i Söderby. Lysning 9, 16 och 23 sept 1888. Mannen avlämnade skriftligt medgivande av kvinnan samt företedde prdentligt avvittringsbevis. Vigda av B. G. Bergman. (Alunda E:1 1888, lysning nr 11, vigde nr 12 [SOR]) Död: 12 jan 1931. Hemmansägareänkan Anna Lovisa Johansson f. Mattsson i Söderby, död av cancer på Samariterhemmet i Uppsala. Dr A Pettersson. Begraven 25 jan 1931 i Alunda. (Alunda F:2 1931 nr 4 [SOR]) Notiser: 19 dec 1859- 4 nov 1881 Hemmadotter i Svensarvet, Morkarla. 4 nov 1881-30 okt 1883 Piga hos handlanden Johan Petter Johansson i Söderby, Morkarla. 30 okt 1883-12 nov 1884 Hemmadotter i Svensarvet, Morkarla. 12 nov 1834-28 okt 1885 Piga hos handlanden Axel Theodor Spångberg i Piga, Morkarla. 27 nov 1885-30 okt 1886 Bosatt i Uppsala, kvarteret Rosenberg, tomt nr 9. Skall ha arbetat på en strykinrättning. 5 nov 1886-27 okt 1888 Piga hos svågern, änklingen och hemmansägaren Johan Johansson i Söderby nr 5, Alunda. 27 okt 1888-24 apr 1928 Hemmansägarehustru i Söderby nr 5, 1/4 Mantal frälse. 24 apr 1928-12 jan 1931 Boende på hemmagården hos aldste sonen John Evald Johansson i Söderby nr 5, Alunda. Dödsorsak: Cancer 72 år Källor: (Morkarla AI nr 15, 1856-60, sid 16; AI nr 16 1861-65, sid 16; AI nr 17 1866-70, sid 17; AI nr 18 1871-75, sid 18; AI nr 19 1876-80, sid 19; AI nr 20 1881-85, sid 20, sid 38, sid 200; Alunda AI nr 10 1886-95 sid 179; AII nr 2 1896-1905, sid 511; AII nr 4 1906-1915, sid 424; AII nr 6 1916-1925, sid 458 [SOR]) 6 Karl August Holmgren, III:3. Far 12, mor 13, dotter 3. Gå till anträdet Döpt 16 maj 1875. Dopvittnen J Wallsten i Rasbo och hans hustru Greta Karin jemte deras son Johan; äfven som bondedottern Lina Persdotter i Tibble (Rasbokil C:2 1861-75, 1875 nr 5 [SOR]). Vigd: 30 dec 1899 av komminister P Olenius. Drängen Karl August Holmgren Karlberg, Österedinge nr 5 och arbetardottern Hulda Maria Andersson Karlberg. Lysning 19, 26 nov, 3 dec 1899. Karl August Holmgren muntligt samtycke. Hulda Maria Andersson skriftligt samtycke jämte sin faders arbetaren K. Andersson i Karlberg. (Upplandstuna E:3 1895-1949 sid 6, nr 10 [SOR]). Död: 5 okt 1942. Hemmansägare Karl August Holmgren, Karlberg, Österedinge 5:6, död av hjärnblödning (enligt uppgift), 67 år. Begravd i Upplandstuna 18 okt 1942. (Upplandstuna F:2 1895-1949 sid 121 nr 12 [SOR]). Notiser: Flyttning med familjen 7 maj 1875 24 okt 1877 Statare på Edeby nr 1, Rasbokil, 1 mtl Frälse Säteri. 24 okt 1877 24 okt 1883 Statare (såväl fader som fosterfader) på Eke nr 1 och 2 i Vaksala 1 1/2 mtl. Ägare L. J. Larsson. 24 okt 1883 24 okt 1884 Statare på Altomta Skatte Rusthåll nr 1-3 i Tensta, 3 mtl Tax 33.000 kr. 24 okt 1884 24 okt 1887 Rättare på Ekeby Säteri i Knutby, ägare f.d. Räntmästaren Brunnberg i Uppsala. Vaccinerad mot kopporna. Notering 1886 att Karl August vistas i Tuna. Han vistades hos soldaten August Hedin i Norredinge f. 12 mars 1844 och hans hustru Kristina Lovisa f. 13 okt 1840, äldre syster till Karls mor Erika Augusta Familjen Hedin var barnlös. I föräldrahemmet användes tilltalsnamnet August. Hos Hedins användes tilltalsnamnet Karl eftersom soldat Hedin själv hette August i förnamn. När Karl August i jan 1893 flyttade till Tunaby fick Karl August byta tillbaka till förnamnet August eftersom husbonden på gården också hette Karl. Efter flytt till Karlberg återtogs tilltalsnamnet Karl. Han kallades aldrig Kalle (enligt Hulda Holmgren 1972.) 27 okt 1887 24 okt 1889 Statare på Stora Sunnersta, Helga Trefaldighet, ägare majoren Friherre Ludvig Theodor Stjernstedt, 3 1/4 mtl skattefrälse, 2 1/4 mtl skatte. 24 okt 1889 11 jan 1893 Arbetare på Karlsborg, Rickomberga, Helga Trefaldighet, ägare Brunnberg och Lundqvist. Lämnat familjen 17 nov 1893 1894 Arbetarsonen Karl August Holmgren flyttade in från Helga Trefaldighets Församling, Uppsala till Bonden Karl Mattsson Tunaby nr 1 3/4 Mantal Upplandstuna. Inskrivningsdag 6 dec 1893. 1894 Drängen Karl August Holmgren flyttade till Karlberg, Österedinge. Värnplikt 111 133/1896. I husförhörslängden har antecknats (1894): läsning innantill och kristendomskunskap: hjelpligt. 30 dec 1899 29 maj 1917 Måg hos hemmansägaren Karl Ludvig Andersson i Karlberg, Österedinge, Upplandstuna. 29 maj 1917 - 5 okt 1942 Hemmansägare i Karlberg, Österedinge, Upplandstuna. Karl August Holmgren övertog Karlberg enligt köpebrev och köpekontrakt den 29 aug 1917 för 4 400 kronor jämte livstids förmåner för svärföräldarna. Dödsorsak: Hjärnblödning 67 år Källor: (Rasbokil AI:nr 3 1872-77 sid 86; Vaksala AI:18 1876-80 sid 23; AI:19 1881-85 sid 21; Tensta AI:16 1881-85 sid 3; Knutby AI:21 1881-85 sid 151; AI:22 1886-90 sid 150; HelgaTrefaldighet AIa:23 1886-90 sid 187; AIa:24 1891-95 sid 70; Upplandstuna AI:22 sid 73 och 230; AII:1 1896-1903 sid 82; AII:2 1904-12 sid 94; AII:3 1913-25 sid 95; B:2 1893 nr 24 [SOR]). Den 30 dec 1899 gifte sig Karl August med Hulda Maria Andersson, III:4 ,i Upplandstuna. De fick följande barn:
7 Hulda Maria Andersson, III:4. Far 14, mor 15, dotter 3. Gå till anträdet Döpt 17 juli 1881. Dopvittnen skolläraren E. G. Andersson och hans hustru i Söderedinge; bondesonen Anders Andersson från Källingby, Knutby socken och hans hustru; bondesonen Karl Ersson från Bärby, Faringe socken; pigan Kristina Katarina därsammastädes. (Upplandstuna C:3 1881 nr 15 [SOR]). Vigd: 30 dec 1899 av komminister P. Olenius. Drängen Karl August Holmgren Karlberg, Österedinge nr 5 och arbetaredottern Hulda Maria Andersson, Karlberg. Lysning: 19, 26 nov och 3 dec 1899. Karl August Holmgren muntligt samtycke, Hulda Maria Andersson skriftligt samtycke jämte sin faders arbetare K. L. Andersson i Karlberg. (Upplandstuna E:3 1899 sid 6, nr 10 [SOR]). Notiser: 23 maj 1881 30 dec 1899 Hemmadotter i Karlberg, Österedinge, Upplandstuna. 30 dec 1899 29 maj 1917 Gift hemmadotter i Karlberg. 29 maj 1917 - 5 okt 1942 Bondehustru i Karlberg. 5 okt 1942 1944 Änka och brukare av Karlberg. 1944 11 juni 1974 Boende inhyses hos äldste sonen Karl Lennart Holmgren och hans hustru Gunvor på hemmagården Karlberg. 30 juni 1895 Konfirmerad Dödsorsak: Ålderdomsbräcklighet 93 år Källor: (Upplandstuna AI:11 1881-85 sid 69; AII:2 1906-12 sid 94; AII:3 1913-28 sid 95 [SOR]). Fjärde generationenDenna sida ingår i Barbro och Bengterik Ronnes släkthemsida Far 16, mor 17, son 4. Gå till anträdet Döpt: 25 febr 1831. Faddrar Nämndemannen Eric Ersson i Sydinge-Ösby; Bonden gamle Eric Ersson i Mysslinge och hans hustru Greta Mattsdotter; Bondesonen Eric Ersson ibm och Bondedottern Brita Cajsa Ersdotter i Haberga. (Alunda C:5 1831 [SOR]) Vigd: 30 dec 1853. Skattebondesonen Per Persson i Söderby och Skattebondedottern Brita Stina Andersdotter dersammanstädes; hon 22 han 24. Vigda 30 dec 1853 af Strömbeck. Brudens Broder Skattebonden unga Jan Andersson i Furuby givit sitt bifall. Lysning 6, 13 och 20 nov 1853. (Alunda E:2 1853 [SOR]). Död: 2 dec 1865. Unga Per Persson, Skattebonde i Söderby, död som följd av gammalt sår (huggsår i foten enl W Domar), 35 år. Begravd den 10 dec 1865 i Alunda. (Alunda F:I 1865 [SOR]) Notiser: 24 febr 1831-1843 Hemmason i Sydinge nr 2; Sydinge Rote, Alunda. 1843-22 sept 1863 Hemmason i Söderby nr 5; Söderby Rote, Alunda 22 sept 1863-2 dec 1865: Skattebonde och ägare till Söderby nr 5, Söderby Rote, Alunda; 1/4 Mantal I husförhörsprotokollen har antecknats: Läsning innantill: hjelpligt. Läsning utantill och Luthers Mindre Katekes och Förklaringar deröver: god. Dödsorsak: Huggsår i foten 35 år Källor: (Alunda AI:10 1828-1834 sid 150; AI:11 1835-39, sid 154; AI:12 1839-1844 sid 235, sid 365; AI:13B 1845-1850 sid 114; AI:14B 1851-1855, sid 113; AI:15B 1856-1860, sid 112; AI: nr 2 1861-75 sid 107 [SOR]). Den 30 dec 1853 gifte sig Per med Brita Stina Andersdotter, IV:2 ,i Alunda. De fick följande barn:
9 Brita Stina Andersdotter, IV:2. Far 18, mor 19, son 4. Gå till anträdet Döpt: 12 juni 1829. Faddrar: Bonden Eric Jansson i Klef och hans hustru Greta Olsdotter; dräng Jan Jansson och pigan Greta Ersdotter ibid. (Alunda C:5 1859 [SOR]) Vigd: 30 dec 1853. Skattebondesonen Per Persson i Söderby och Skattebondedottern Brita Stina Andersdotter dersammanstädes; hon 22 han 24. Vigda 30 dec 1853 af Strömbeck. Brudens Broder Skattebonden unga Jan Andersson i Furuby givit sitt bifall. Lysning 6, 13 och 20 nov 1853. (Alunda E:2 1853 [SOR]). Död: 23 aug 1882. Brita Stina Andersdotter, enka efter Per Persson, bonde i Söderby; 53 år 2 mån 11 dagar gammal. Begraven 27 aug 1882 i Alunda. (Alunda F:I 1882 nr 69 [SOR]). Notiser: 12 juni 1829 - våren 1853 Hemmadotter i Furuby, Alunda Våren 1853 30 dec 1853 Piga hos skattebonden och blivande svärfadern Per Persson i Söderby nr 5, Söderby Rote Alunda; 1/4 Mantal. 30 dec 1853-22 sept 1863 Hustru till hemmasonen Per Persson i Söderby nr 5, Söderby Rote, Alunda. 22 sept 1863-2 dec 1865 Skattebondehustru i Söderby nr 5, Söderby Rote, Alunda; 1/4 Mantal Frälse. 2 dec 1865-23 aug 1882 Skattebondeänka i Söderby nr 5 Söderby Rote, Alunda. Gården brukas och arrenderas 1866-70 av soldaten Syd på Söderby nr 1; 1870-71 av Johan Eriksson på Söderby nr 1; 1871-1882 av Carl August Carlsson och hans hustru Carolina Kristina Örnberg samt fem barn. I husförhörsprotokollen har antecknats: Läsning innantill: försvarligt. Läsning utantill och Luthers Mindre Katekes och Förklaringar deröver: försvarligt. Dödsorsak: ? 53 år Källor: (Alunda AI:10 1828-1834 sid 169; AI:11 1835-1839 sid 174; AI:12 1839-1844 sid 138; AI:13A 1845-1850 sid 161; AI:14A 1851-1856 sid 162; AI:14B 1851-55, sid 113; AI: 15B 1856-1860, sid 112; AI nr 2 1861-65, sid 107; AI nr 4 1866-70, sid 111; AI nr 6 1871-75, sid 121; AI nr 8 1876-85, sid 186 [SOR]). 10 Matts Larsson, IV:3. Far 20, mor 21, dotter 5. Gå till anträdet Döpt: 27 mars 1817. Faddrar: Bonden Matts Mattsson i Pinga; drängen Jan Olsson i Prästby; hustru Anna Kraft vid Piliga (?); pigan Maja Cajsa Ersdotter i Prästby. (Morkarla C:2 1817 nr 12 [SOR]). Vigd: 20 maj 1858. Vigdes drängen Matts Larsson i Prästbyn och SkatteBondeEnkjan Anna Greta Ersdotter i Svensarfet; han 41 och hon 36 år gammal. Contrahenterna voro välfrejdade men icke beslägtade. På Enkans vägnar var Carl Johan Ekbohm i Söderby tillstädes och förberedde bouppteckning av 30 dec 1856 samt avvittringsbevis av 12 april 1858. Lysning 18 och 25 april, 2 maj 1858 (Morkarla F:I 1858 nr 6 [SOR]). Död: 15 febr 1884 i Svensarvet, Morkarla. Fördelsmannen Matts Larsson i Svensarvet, död av förstoppning, 66 år, 10 mån, 19 dagar gammal. Begraven 24 februari 1854 i Morkarla. (Morkarla F:2 1884 nr 1 [SOR]). Notiser: 26 mars 1817-1833 Hemmason och dräng på hemmagården i Prästby, Morkarla. 1833 - 1835 Dräng hos torparen Erik Mattsson i Kansarby, Morkarla. 1835 - 20 maj 1858 Dräng på hemmagården hos brodern, akademibonden och kyrkovärden (1856) Erik Larsson i Prästby, Morkarla. 20 maj 1858 - (1880) Bonde i Svensarvet, Östanå, Morkarla. (1880)- 15 febr 1884 Fördelsman på hemmagården i Svensarvet. Gården brukas och ägs av Erik Emanuel Annell i Söderby, Morkarla. Konfirmerad 28 april 1827 Dödsorsak: Förstoppning 66 år Källor: (Morkarla AI nr 8 1815-22 sid 19; AI nr 9 1823-29 sid 25; AI nr 10 1830-36 sid 26, sid 34; AI nr 11 1836-40 sid 29; AI nr 12 1841-46 sid 29; AI nr 13 1846-50 sid 30; AI nr 14 1851-55 sid 30; AI nr 15 1856-60 sid 31, sid 16; AI nr 16 1861-65 sid 16; AI nr 17 1866-70 sid 17; AI nr 18 1871-75 sid 18; AI nr 19 1876-80 sid 19; AI nr 20 1881-85 sid 20 [SOR]). Den 20 maj 1858 gifte sig Matts med Anna Greta Ersdotter, IV:4 ,i Morkarla. De fick följande barn:
11 Anna Greta Ersdotter, IV:4. Far 22, mor 23, dotter 5. Gå till anträdet Döpt: 21 juli 1822. Faddrar: Mats Jansson och hustru i Hallbygda. Sockenskomakare Jan Sandman och pigan Stina Olsdotter på Svensarvets ägor. (Morkarla C:2 1822 nr 16 [SOR]). Vigd: (1:sta giftet). 6 jan 1842. Drängen Pehr Ersson och Skattebondedottern Anna Greta Ersdotter i Svensarvet. Contrahenterna äro välfrejdade men icke beslägtade. Brudens förmyndare Bonden Eric Nilsson i Svensarvet var tillstädes vid lysningens uttagande och beviljades ägtenskapet af Modern Enkan Greta Andersdotter i Svensarvet. Lysning 14, 21 och 28 nov, vigsel 6 jan 1842 (Morkarla F:I 1841 nr 5 [SOR]). Make 1:sta giftet: Drängen Pehr Ersson, född 24 sept 1807 i Morkarla, död 10 aug 1843 i Svensarvet, Morkarla. Inflyttad till Svensarvet som dräng 1836. Död av lungsot. Inga barn i första giftet.' (2:dra giftet). 30 dec 1844. Bondesonen och lastageskrivaren Pehr Söderkvist i Söderby och Skattebondeenkan Anna Greta Ersdotter i Svensarvet. Contrahenterna äro obeslägtade, ärliga och lediga. Bouppteckning av den 16 maj 1843 och arfskifte av den 8 och 28 februari efter Enkans förre man skattebonden Pehr Ersson i Svensarvet fastställdes. På Enkans vägnar var fördelstorparen Matts Jansson i Torsmyra vid lysningens uttagande tillstädes. (Morkarla F:I 1844 nr 6 [SOR]). Make 2:dra giftet: Gruvbokhållaren och skattebonden Per Söderkvist född 18 dec 1817 i Morkarla; död av lungsot 27 juni 1949 i Söderby, Morkarla. Två barn: Stina Greta, född 14 aug 1845 och gift med dragonen Emanuel Amnell i Söderby, Morkarla Erik, född 9 juni 1848. (3:dje giftet). 29 sept 1850. Bondesonen Per Jansson ifrån Wästby i Alunda och Söderqvists änka Anna Greta Ersdotter i Söderby. Per Jansson lämnade betyg om hinderslöshet från Alunda. Bouppteckning af den 2 juli 1849 äfvensom arfskifte av den 14 jan 1850 efter enkans förre man P Söderkvist företeddes vid lysningens uttagande. Lysning 8, 15, 22 sept. (Morkarla F:I 1850 nr 4 [SOR]). Make 3:dje giftet: Skattebonden Per Jansson född 6 juni 1817 i Väsby, Alunda. Inflyttad från Alunda 18 aug 1850. Död efter heftig feber 17 dec 1856 i Svensarvet, Morkarla. Fyra barn: Matilda född 6 april 1851. Charlotta Gustava, född 9 febr 1853. Rickard Karlsson Ekboms moder. Johan Petter, född 30 april 1854; död 8 dec 1854. Per Adolf, född 25 april 1856; död 8 dec 1856. (4:de giftet). 20 maj 1858 vigdes drängen Matts Larsson i Prästbyn och SkatteBondeEnkan Anna Greta Ersdotter i Svensarfvet; han 41 och hon 36 år gammal. Contrahenterna voro välfrejdade men icke beslägtade. På Enkans vägnar var Carl Johan Ekbom (Rickard Ekboms farfar) i Söderby tillstädes och förberedde bouppteckning av 30 dec 1856 samt avvittringsbevis av 12 april 1858. Lysning 18 och 25 april, 1 maj 1858. (Morkarla F:I 1858 nr 6 [SOR]). Make 4:e giftet: Skattebonden Matts Larsson född 26 mars 1817 i Prästby, Morkarla; död av förstoppning 15 febr 1884 i Svensarvet, Morkarla. Tre barn (Se även ovan) Anna Lovisa, född 19 dec 1859. Hemmansägare Johan Johanssons i Söderby, Alunda andra fru. Katarina Johanna, född 13 jan 1862. Hemmansägare Johan Johansson i Söderby, Alunda första fru. Erik född 6 dec 1863. Död: 23 aug 1880 i Svensarvet, Morkarla. Hemmansägaren Matts Larssons hustru Anna Greta Ersdotter i Svensarva, död av bröstsjukdom; 58 år 1 mån 3 dagar gammal. Begraven 29 aug 1880 i Morkarla. (Morkarla F:2 1880 nr 8 [SOR]). Notiser: 20 juli 1822-6 jan 1842 Hemmadotter hos skattebonden Erik Jansson och efter 1836 hos modern skattebondeänkan Margareta Andersdotter i Svensarvet, Morkarla. 6 jan 1842 1847 Skattebondehustru i Svensarvet, Morkarla. 1847 27 juni 1849 Skattebondehustru i Söderby, Morkarla. 27 juni 1849-29 sept 1850 Skattebondeänka i Söderby, Morkarla. 29 sept 1850 1852 Skattebondehustru i Söderby, Morkarla. 1852 17 dec 1856 Skattebondehustru i Svensarvet, Morkarla. 17 dec 1856-20 maj 1858 Skattebondeänka i Svensarvet, Morkarla. 20 maj 1858-23 aug 1880 Skattebondehustru i Svensarvet, Morkarla. Dödsorsak: Bröstsjukdom 58 år Källor: (Morkarla AI nr 9 1823-29 sid 12; AI nr 10 1830-36 sid 12; AI nr 11 1836-40 sid 12; AI nr 12 1841-46 sid 12; AI nr 13 1846-50 sid 13, sid 133; AI nr 14 1851-55 sid 130, sid 15; AI nr 15 1856-60 sid 16; AI nr 16 1861-65 sid 16; AI nr 17 1866-70 sid 17; AI nr 18 1871-75 sid 18; AI nr 19 1876-80 sid 19 [SOR]). 12 Erik Gustaf Holmgren, IV:5. Far 24, mor 25, son 6. Gå till anträdet Född: Nr 5. Erik Gustaf, född 20 mars, döpt 21 mars. Föräldrar: St. Drängen Michael Holmgren och Hust Anna Stina Ersdotter vid Grenome. (Stavby C:4 1848 sid 46 [SOR]] Vigd 16 dec 1873. Arbetskarlen Eric Gustaf Holmgren från Rejde i Stavby socken; Erika Augusta Jansson f.d. piga från Tibble i Rasbokil socken. På grund av vederbörlig lysningsattest från Rasbokil vigde i Stavby den 16 dec 1873. Bevis härom avsänt samma dag till Rasbokil. (Stavby E:1 1873 [SOR]). Död: 13 juli 1879. Statdrängen vid Eke, Erik Gustaf Holmgren. 31 år 3 månader 23 dagar. Dödsorsak axelsvulst. Död på laz. i Uppsala. (Vaksala dödsbok 1879 nr 13 [SOR]). Notiser: 20 mars 1848 - 26 juni 1864 Hemmason i Tallboda på Stumbols ägor, Stavby. 26 juni 1864 - 14 nov 1866 Dränggosse hos skomakare Anders Petter Wennström på Tibble Egor, Rasbokil. 14 nov 1866 7 nov 1867 Dräng hos Bonden Erik Ersson i Tibble, Rasbokil, 1 oförmedlat Mantal Akademihemman. 7 nov 1867 1868. Dräng hos Sold Johan Jansson Stolt på Ingvasta ägor, Rasbokil. 1868 1869. Dräng hos skomakaren Anders Petter Wennström på Tibble ägor, Rasbokil. 1869 1871 Dräng (1871 samtidigt som pigan Erika Augusta Jansdotter) hos Bonden And. Gust. Andersson i Ingvasta, Rasbokil, 1 5/16 förmedlat mantal, ägare Österby bruk. 1871 28 nov 1872. Dräng hos Bonden Johan Erik Mattsson i Klyfvinge, Rasbokil 1 1/2 Mantal Säteri och Rusthåll, ägare Österby bruk. 31 dec 1872 24 okt 1873 Dräng hos kronoskogsvaktaren Karl Lindström på kronoskogsvaktarbostället Lejde och Rankshyttan, andra Roten, Stavby. 24 okt 1873 24 okt 1874. Arbetskarl, boende i Padan, Andra Roten Nr 1, Stavby; 3/8 Mantal ägare Hospitalet. 24 okt 1874 24 okt 1877. Statdräng på Edeby nr 1, Rasbokil, 1 Mantal Frälse Säteri. 24 okt 1877 13 juli 1879 Statare på Eke nr 1 och 2 i Vaksala 1 1/2 mtl, ägare L. J. Larsson. Notis i husförhörsboken: läser försvarligt, kat. hjälpligt, förklaringarna hjälpligt. och i ett annat husförhör: Läsning innantill försvarligt, Luthers katekes med förklaringar: försvarligt. Eric Gustaf Holmgren var vaccinerad. Dödsorsak: Axelsvulst 31 år Källor: (Stavby AI nr 12, 1844-49 sid 44, sid 72; AI nr 6 1861-65, sid 36; Rasbokil AI:1 1861-65 sid 70; AI:2 1866-71 sid 88, sid 72, sid 111, sid 88, sid 107, sid 112; AI:3 1872-77 sid 100. Stavby AI:1 1871-75 sid 41, sid 33; Rasbokil AI:3 1872-77 sid 86 Vaksala AI:18 1876-80 sid 23 [SOR]). Den 16 jun 1873 gifte sig Erik Gustaf med Erika Augusta Jansdotter, IV:6 ,i Stavby. De fick följande barn:
13 Erika Augusta Jansdotter, IV:6. Far 26, mor 27, son 6. Gå till anträdet Döpt: 13 maj 1848. Faddrar: Bonden Anders Andersson med hustru i Nygården; Erik Abraham Nystedt; Anna Greta Andersdotter i Saringe. (Tuna C:5, 1848, nr 14, sid 177 [SOR]). Vigd: (1:sta giftet) 16 dec 1873. Arbetskarlen Eric Gustaf Holmgren från Rejde i Stavby socken; Erika Augusta Jansson f.d. piga från Tibble i Rasbokil socken. På grund av vederbörlig lysningsattest från Rasbokil vigde i Stavby den 16 dec 1873. Bevis härom avsänt samma dag till Rasbokil. (Stavby E:1 1873 [SOR]). (2:dra giftet) 19 febr 1881. Statdrängen Pehr Erik Jansson vid Eke f. 5 sept 1855 i Bälinge och aflidne statdrängen Holmgrens änka Erika Augusta Jansdotter (ibidem) f. 12 maj 1848. Lysning 21 jan 1881. (Vaksala vigselbok SCB 1860-1897, 1881 nr 2, Vaksala AI:18 1876-80 sid 23 [SOR]). Död: 7 mars 1898. Arbetaren Per Erik Janssons hustru Erika Augusta Jansson från Karlsborg f. 12 maj 1848, död av nervfeber, koll av läkare. Begravd 13 mars 1898. (Helga Trefaldighet C:8 1895-1906 sid 10, nr 7 [SOR]). Notiser: 12 maj 1848 24 okt 1863 Hemmadotter i Löflund, Saringe, Upplandstuna. 24 okt 1863 24 okt 1864 Piga hos rättare Jan Jansson i Saringe, Upplandstuna. 24 okt 1864 24 okt 1865 Piga hos bonden Per Ersson i Saringe, Upplandstuna. 24 okt 1865 24 okt 1867 Inflyttad till resp. utflyttad från Alunda. 24 okt 1867 24 okt 1868 Piga hos bonden Gustaf Andersson i Norredinge, Upplandstuna. 7 nov 1868 - 1870 Piga hos Nämndemannen Per Jansson i Kölinge, Rasbokil; 3/4 mantal akademihemman. 1870 - 1871 Piga hos Bonden Anders Gustaf Andersson i Ingvasta, Rasbokil, 1 5/16 mantal ägare Österby bruk. 1871 29 nov 1873 Piga (samtidigt som drängen Eric Gustaf Holmgren) hos Bonden Carl Johan Mattsson i Tibble, Rasbokil, 1 mantal akademihemman. 29 nov 1873 24 okt 1874 Boende i Padan, andra Roten Nr 1, Stavby, 3/8 mantal, ägare Hospitalet. 24 okt 1874 - 24 okt 1877 Statarhustru på Edeby Nr 1, Rasbokil, 1 Mantal Frälse Säteri. 24 okt 1877 13 juli 1879 Statarhustru på Eke nr 1 och 2 i Vaksala, 1 1/2 matl, ägare L.J. Larsson. Notis i husförhörsboken: läser hjälpligt, katekesen hjälpligt, förklaringarna hjälpligt. 13 juli 1879 19 febr 1881 Stataränka på Eke, Vaksala. 19 febr 1881 24 okt 1883 Statarhustru i andra giftet med Per Erik Jansson på Eke, Vaksala 24 okt 1883 24 okt 1884 Statarhustru i Altomta Skatte, Rusthåll nr 1-3 i Tensta 3 mtl Tax 33 000 kr. 24 okt 1884 24 okt 1887 Rättarehustru på Ekeby Säteri i Knutby, ägare f.d. Räntmästaren Brunnberg i Uppsala, 1 2/3 mtl. Alla vaccinerade mot kopporna. 27 okt 1887 24 okt 1889 Statarhustru på Stora Sunnersta, Helga Trefaldighet, ägare majoren Friherre Ludvig Theodor Stjernstedt 3 1/4 mtl skattefrälse, 2 1/4 mtl skatte. 24 okt 1889 7 mars 1898 Arbetarhustru på Karlsborg, Rickomberga, Helga Trefaldighet. Ägare Brunnberg och Lundqvist. Läsning innantill: Hjelpligt; Luthers katekes med förklaringar: hjelpligt. Anmärkning: Erika Augusta Janssons man i andra giftet Per Erik Jansson gifte om sig med hushållerskan Lovisa Ulrika Jansdotter, likaledes från Karlsborg, Rickomberga den 23 juli 1899. (Helga Trefaldighet Lysnings- och vigselbok 1899 nr 7 [SOR]). Dödsorsak: Nervfeber 49 år Källor: (Upplandstuna AI nr 13 1847-50 sid 121; AI nr 14 1851-55 sid 126; AI nr 15 1856-60 sid 117; AI nr 7 1861-65 sid 73, sid 59, sid 58; AI nr 8 1866-70 sid 76; Rasbokil AI nr 2 1866-71, sid 131, sid 107, sid 73; AI:3 1872-77 sid 59; Stavby AI nr 1 1871-75 sid 53; Rasbokil AI nr 3 1872-77, sid 86; Vaksala AI:18 1876-80 sid 23; AI:19 1881-85 sid 21 Tensta AI:16 1881-85 sid 3; Knutby AI:21 1881-85 sid 151; AI:22 1886-90 sid 150; Helga Trefaldighet AIa:23 1886-90 sid 187; AIa:24 1891-95 sid 70; AIa:25 1896-1900 sid 48 [SOR]). 14 Karl Ludvig Andersson, IV:7. Far 28, mor 29, dotter 7. Gå till anträdet Döpt: Den 26 jan 1843. Faddrar: Organisten Herr F. F. Björkman och madamme Christina Charlotta Berglund. Gästgivare Eric Hansson och dess hustru Maria Nilsdotter i Österedinge. Bonden Jan Andersson och dess hustru Anna Brita Jonsdotter i Söderedinge samt Bondesman Lars Joh. Andersson i Österedinge och Bondedottern Anna Brita Ersdotter i Faringe och Täby. (Upplandstuna C:5 1843 nr 2, sid 149 [SOR]). Vigd: 1 nov 1874 av J.E. Nyberg. Bondesonen Karl Ludvig Andersson ifrån Tuna församling och bondedottern Maria Margareta Ersdotter i Bärby. Lysning 13, 20 och 27 sept 1874. Ledighetsbetyg för mannen från pastorsämbetet i Tuna, daterat 11 sept 1874. Kvinnans fader Fjärdingsmannen Erik Jansson i Bärby personligen gjort sitt muntliga bifall till föreningen. (Faringe C:1 1874 nr 5 [SOR]). Död: 2 oktober 1930. F.d. hemmansägaren Karl Ludvig Andersson i Karlberg, Österedinge nr 5; 87 år. Död av ålderdom (enligt uppgift). Ingen läkare sökt under senaste året. (Upplandstuna F:2, 1930, sid 94, nr 10 [SOR]). Notiser: 22 jan 1843 14 mars 1853 Hemmason i Österedinge Nr 5 Upplandstuna. 14 mars 1853 1 nov 1874 Hemmason i Karlberg, Österedinge. 1 nov 1874 14 mars 1879 Gift hemmason i Karlberg, Österedinge. 14 mars 1879 11 nov 1884 Arrenderade Karlberg av sina föräldrar Anders Ersson och Maria Margareta Ersdotter. 11 nov 1884 29 maj 1917 Bonde och hemmansägare i Karlberg. 29 maj 1917 2 okt 1930 Födorådstagare och boende inhyses hos mågen Karl August Holmgren och dottern Hulda Maria i Karlberg. Änkeman 11 nov 1923. 14 mars 1903 Karl Ludvig Andersson och hans hustru Maria Ersdotter friköpte Karlberg för 3 500 kronor av Knut Hägglund, Matilda Hägglund och Carl Albrecht Carlsson. Karl Ludvig Andersson betecknas i husförhörslängderna som jordtorpare, arbetskarl, arbetare, lägenhetsägare och hemmansägare. Han var allmänt anlitad som djurläkare. Thyra Rosén har en mycket liten kombinerad psalm- och evangeliebok som tillhört Carl Ludvig. Storleken på pärmen är cirka 7x5 cm och böckerna är totalt 4 cm tjock med mittpärmen gemensam och de två böckerna öppnas från var sin sida. Böckerna trycktes 1872 och psalmboken är 1819 års utgåva. På de två första sidorna i Psalmboken har Carl Ludvig med en mycket prydlig stil skrivit följande: "Jag Carl Ludvig Andersson samanvigdes med min Kära Hustru Maria Margaretha Ersdotter och firades vår Bröloppsdag den 1 November 1874" och "Jag Carl Ludvig Andersson Föddes den 22 januari 1843. Tillika min Kära Hustru Maria Margaretha Ersdotter Föddes den första Mars 1851. Dotter Hulda Maria Föddes den 26 Maji 1881". På psalmbokens sista sida har Carl Ludvig skrivit följande: "Gud låte mig denna Boken well läsa och väl förstå att jag den Eviga gledjen måtte få. Ammen." Lennart Holmgren berättade följande 1981: Carl Ludvigs bror Eric Gustaf Andersson var handlare och skollärare i Österedinge. Carl Ludvig hjälpte ibland till som lärare. Carl Ludvig var flitigt använd vid slakt, kalvning och behandling av sjuka djur. Enligt Hulda (1970) slaktade han många dagar varje år före jul och fick då 25 öre per får och 50 öre per gris. Han studerade slaktade djur för att försöka förstå hur de fungerade. Han ordnade med örtmediciner mot rödsot. Bl a använde han då berberisbär som han fick från en gumma i Bärby. En historia berättad av Lennart: · Carl Ludvig satt hos en granne hela natten och morgonen och väntade på en ko som skulle kalva. Allt gick bra. Bondens gumma var mycket snål. Bonden sa då "Carl ska väl få en kopp kaffe?" Gumman satte motvilligt på kaffe och satte även fram några skorpor. Bonden sa "Ta en skorpa Andersson." Men gumman sa då "Andersson är en bildad karl. Han vet nog vad han ska ta han." Det blev endast en kopp kaffe som ersättning för detta arbete! Carl Ludvig hade en segerhuva. Den låg i en virkad liten påse med en snodd i halsen. Påsen förvarades i det svarta skåpet på hallen. När Carl Ludvig begravdes lade Hulda påsen med segerhuvan i kistan. Det var vida känt att Carl Ludvig hade en segerhuva. En gång när en skogsbrand härjade hämtade man Carl Ludvig så att han skulle vandra runt brandområdet med sin segerhuva. Därigenom kunde branden hejdas, trodde man. Dödsorsak: Ålderdom. Ingen läkare sökt under senaste året. 87 år Källor: (Upplandstuna AI:12 184145 sid 47, AI:13 184650 sid 45, AI:14 185155 sid 54, AI:15 185560 sid 52, AI:7 186165 sid 32, AI:8 186670 sid 47, AI:9 187175 sid 44, AI:10 187175 sid 44, AI:19 1876-80 sid 51, AI:11 188185 sid 69, AI:12 1886-90 sid 69, AI:13 189196 sid 73, AII:1 1896-1903 sid 82, AII:2 1904-12 sid 94, AII:3 191328 sid 95 Upplandstuna F:2 1930 sid 94 nr 10 [SOR]). Den 1 nov 1874 gifte sig Karl Ludvig med Maria Margareta Ersdotter, IV:8 ,i Faringe. De fick följande barn:
15 Maria Margareta Ersdotter, IV:8. Far 30, mor 31, dotter 7. Gå till anträdet Döpt: 4 febr 1851. Faddrar: Fr Bonden Anders Jansson i Krogsbohl, Fr Bonden J. Anderssons Hustru Anna Stina Jonsdotter i Täby. Fr Bonden Anders Ersson i Källingby och Knutby samt hans Hustru Greta Karin Ersdotter. Bondeson Peter Jansson i Bränbohl samt Pigan Lena Karin Ersdotter i Ösby. (Faringe C:4 1851 nr 6 sid 133 [SOR]). Vigd: 1 nov 1874 av J.E. Nyberg. Bondesonen Karl Ludvig Andersson ifrån Tuna församling och bondedottern Maria Margareta Ersdotter i Bärby. Lysning 13, 20 och 27 sept 1874. Ledighetsbetyg för mannen från pastorsämbetet i Tuna, daterat 11 sept 1874. Kvinnans fader Fjärdingsmannen Erik Jansson i Bärby personligen gjort sitt muntliga bifall till föreningen. (Faringe C:1 1874 nr 5 [SOR]). Död: 11 nov. 1923. Maria Margareta Andersson f. Eriksson h.t.f. hemmansägaren Karl Ludvig Andersson f 43 Karlberg, Österedinge, 72 år. Död av ålderdom (enligt uppgift). Ingen läkare sökt under senaste året. Begravd i Upplandstuna 23 nov 1923. (Upplandstuna F:2, 1923 nr 17 [SOR]). Notiser: 1 febr 1851 1 nov 1874 Hemmadotter i Bärby, Faringe. 30 nov 1874 Hustrun Maria Margareta Ersdotter flyttade från Faringe till Karlberg, Österedinge. 13 nov 187429 maj 1917 Bondehustru i Karlberg, Österedinge, Upplandstuna. 29 maj 191711 nov 1923 Födorådstagare i Karlberg hos mågen Karl August Holmgren och dottern Hulda Maria. Från och med 1891 har Maria Margareta Ersdotter felaktigt angivits som Maria Augusta i husförhörslängderna (Upplandstuna AI:13 189196 sid 73 [SOR]). Lennart Holmgren berättade följande 1981: "Maria Margareta Ersdotter hade minst två syskon (i verkligheten sex [SOR]) · Emma, som var gift med en kusin. De fick två pojkar som dog unga. Först bodde de i Källingby och på senare dagar flyttade de till Vällnora. Emma tyckte om att spela kort. t ex Rödskägg. Hon grät när hon förlorade vilket inträffade t ex när Lennart sorterade leken så att hon fick sex låga och han sex höga hjärter. Hon var enögd efter det att hon fått en kvist i ögat när hon letade kor och hade huvudet på sned. Emma kunde läsa men hade hjälp med att skriva brev. · Kristin Vahlström, som var gift med en järnvägsanställd och bodde i Haparanda. De besökte Karlberg varje år. Kristin var mycket kort. Hon kunde både läsa och skriva. De hade en dotter som var gift i Stockholm och som hade goda kontakter med Karlberg, nämligen Maria Rosenberg, vars famlij levde under fattiga omständigheter. Maken, som hette Verner, hade som vitgardist deltagit i striderna i Finland. Han fick en kula genom lungan och erhöll därefter livränta så länge han levde. Han gjorde många dumma affärer. Således köpte han på krita en ny symaskin och sålde den snabbt vidare för att få lite pengar. De hade en stor matfrisk hund. När Maria en gång bytte kläder på ett av barnen passade hunden på att äta upp de smutsiga kläderna. Maria var allmänt opraktisk och Agnes fick hjälpa henne vid flera tillfällen. Familjen flyttade så småningom till Saringe. När Maria blev änka och fick pension blev det bättre ställt ekonomiskt för henne. När Marias Margaretas moder dog gifte fadern om sig med Johanna Margareta Lindström. Styvmodern var "förbaskat led mot styvdöttrarna". Agnes brukade säga om styvmodern "Gud ville inte ha na och fan ville inte ta na". Hulda berättade 1970 att styvdottern Kristin en gång när hon var mycket hungrig åt upp två råa strömmingar. Men huvudena kunde hon inte äta. För att styvmodern inte skulle upptäcka vad som skett gömde hon huvudena i en grop. När morfar, dvs Karl Ludvig, friade till Maria fick ingen veta detta. De träffades regelbundet under åtta års tid i skogen mellan deras hem. Därefter gick de till prästen och flyttade till Karlberg. Maria hade ett antal styvsyskon t ex · Frans som ofta besökte Karlberg och senare utvandrade till Amerika. När Hulda gifte sig fick hon i lysningspresent ett brev med några dollar. De köpte för dessa en vacker väggklocka (18 kr) och en stege (12 kr). · Johan en lång gubbe som var stadsbud i Uppsala Styvmodern ordnade så att det inte fanns något att ärva för styvdöttrarna efter faderns död 1897, som inträffade åtta dagar efter flyttningen till Uppsala. Hulda (1970) "Käringen gav ihjäl honom efter flytten". Styvmodern levde till 1925. Hulda berättade 1970 att hon följde Maria in till Uppsala för att sätta blommor på faderns grav. Men de kunde inte finna graven och lade därför blommorna på en annan ny grav. Maria kunde varken läsa eller skriva. Hon var mycket sällan borta från gården i Karlberg. Men ibland hjälpte hon grannar som barnmorska." Dödsorsak: Ålderdom. Ingen läkare sökt under senaste året 72 år Källor: (Faringe AI:11 1851-55 sid 57, AI:12 185660 sid 66, AI:1 186070 sid 81, AI:2 187175 sid 90. Upplandstuna B:2 1861-95 nr 28; AI:9 187175 sid 44, AI:10 187175 sid 44, AI:10 187680 sid 51, AI:11 1881-85 sid 69, AI:12 188690 sid 69, AI:13 189196 sid 73, AII:1 18961903 sid 82, AII:2 190412 sid 94, AII:3 191328 sid 95 [SOR]) |